Aftonbladet – 24 april 1855, sida 1

merus vändande sig till henne sade: Jag måste tala vid kronofogdens fru. Hon är sjuk, och henne har ni hållit på att skrämma lifvet af.n Är hon sjuk? sade med en rörelse af deltagande Gummerus, dock kan det icke hjelpas; hvar enda vrå i huset måste genomsökas., Hvad skall det tjena till? Den ryska majoren måste vi tillfångataga.s Gumman svarade: Om du söker aldrig så mycket, finner du honom icke; ty min öfvertygelse är att han och assessorn hafva båda två i hemlighetlemnat huset.n Men söka måste vi, det kan icke hjelpas. Bönderna tillåter jag er icke att insläppa, sado frun, voch först måste jag gå in och lugna den sjuka.p t De båda anförarne gingo ut till bondskaran, bad densamma skingra sig samt hålla sig tills vidare utom portarne och, i anseende till en i huset sängliggandesjuk, iakttaga den största möjliga tystnad. f Gummerus och Aren återvände till boningshuset. Fru Gummerus hade emellertid lugnat den sjuke under det hon, som aldrig ene skämtvis sade den obetydligaste osannia :, föregaf au en af henne sjelf improviserad dikt föratt öfvertyga fru T. att ingen fara var förhanden. Aurora, nyfiken alt på närmare håll skåda de båda hjeltarne hade gått dem till mötes. Hon hade tändt tvenne ljus i salen, och med en hemlig skadefröjd närmada hon sig der. Är det mamsell T.?, frågade Gummerue. Jap, svarade hon; är det. något hvarmed jag kan vara till tjenst? frågade hon med sin spotska dragning på öfverläppes, Dä torde mamsell hafva godheten visa oss rumnaen.