Aftonbladet – 23 april 1855, sida 3

desto mindre för brukseffekters upplåggning eller upp vägning begagnas åc.n — Friskytten har på sednare tider, uton det lättare kramet, som naturligtvis icke få sakhas i ett sådant blad, äfven meddelat kor ;tare politiska uppsatser af verkligt värde, oc! har på denna.anordning redan vuunit en för dubblad ci:kulation. Skämtet förlorar ej pi att blandas . med litet allvarsamt sundt förnuft, och det-är. lättare att vara qvick nä man ej ständigt går på jagt efter qvickheter I sitt sista nummer har Friskytten mrymt nå gra allmänna anmärkningar öfver allenaregeringen, hvilkas principriktighet man ej ka annat än erkänna och hvilka vi derföre hä redan återgifva: . Allenaregeringens följder. I hvarje stat, der i strid mot grundlagarnes anda och bokstaf allenastyrelsen blifvit genom machiavel listiska konster införd och stadgad, hvärest det konstitutionella regeringssättet härigenom förvandlats till ett gyckelverk, hvarest de verkliga rädgifvarne med förtroende äro de som i hemlighet höras i sängkam mare ;, men deremot: ministrarne vid konseljbordet, de ende af konstitutionen erkände Råden, utan inflytelse och förtroende likasom utan förmåga, blott äro syndabockar, ett slags ansvaringar, lönade att bär hundhufvudet för hvad den allenastyrande viljan sjelfrådigtgör och låter: -— i hvarje land med dylikt samhällsskick uppstå i följd deraf äfven för repre sentation, press och opposition helt nya pligter och förbindelser. Eller kan det våra representanten, tidniogsutgifvarep, oppositionsmannen tillåtet att låtsa ignorera detta allenaregeringsoch syndabockssystem, ait emot bättre vetande underhålla folket i den inbiliningen att konstitutionen fortfarande utgör en sanning? Ingenting mindre. På den frögan ges blott ei svar, oci: det är ovilkorligt Nej. Icke mer för dea offentlige mannen än i det enskilda lifvet kan: det vara tillåtligt att bära falsk: vittnesbörd. Ingen konventionell politisk lag förmå: upphäfva samvetets bud, kan ursäkta, långt mindre ålägga veterlig osanning, lögn och bedrägeri. Dei moraliska lagen är högre än all borgerlig ordning, är upphofvet, grunden och normen för denna. Om någonsin gäller här: man måste mer lyda Gud är menniskor. Någon a5solution för ansvaringarne, är härmed icke utta!ad; långt derifrån. Män, som för rang och lön låna sig till redskap och verktyg åt ett slikt sy stem, måste aflägsnas och förtjena att straffas. Men dervid får det ej stanna, dermed äro hvarken rättvisans eler det allmänna bästas fordringar uppfyllda; — så mycket mindre som ett bemödande, hvilket e: sträckte sig längre, ej syftade högre upp, nödvändig skulle misslyckas och förfela! sitt mål. : Sanningen är högsta budordet. Det vore ett hår emot denna, ett gäckeri med samvete, moralisk och religits lag, om folkrepresentanten och tidningsskrifvaren..skulle inför folket. pådikta syndabockarne et inflytande på besluten, en delaktighet i dessa, hvilken de veta dem .ieke hafva, — om emot bättre insigt de skulle vända sig endast emot ausvaringarne, legda till rolten att blott bära hundhufvudet. Ärfråga allenast om det juridiska tillräknandet och ansvarigheten, :si drabbas derutaf visserligen ensamt verktygen. Men det gifves ock nägot annat, oändligen vigtigare och verksammare, nemligen det moraliska till räknandet, det moraliska ansvaret inför opinionen, och detta måste föras tillbaka till der ensamt verkande, till den allenastyrande sjelf, och det helt öppet och rättfram, utan omsvep och fegt lismeri, passande trälar — icke frie män. När det egentliga skådespelet blifvit förflyttad från scenen bakom kulisserna, så är det ock dit åskådarens blick måste riktas. Marionetterna intressera ej opinionen, endast maschinisten med trådarne, som sätter dem i rörelse.n