Aftonbladet – 21 april 1855, sida 3

drog sig aldrig i afseende på Ryssland och dess verkliga sinnesstämning. Det hade väl gifvit akt på, hurosom, på samma gång det sände sädesförråder åt Finlands fattiga och utdelade gratifikationer och d ordensdekorationer ät dess embetsmän, det kringgick roch: förtrampade dessr-författningars; tills .knappast skuggar af dem-fanns qvar; att detr-medelst -handhafvandet af-en-vandalisk censur försökte qväfva impulsen till hvarje friare intellektneltframåtskridande. Det hade Polen för sina ögon, det visste,-att samma öde småningom äfven ämnades åt-det sjelft, åt dess institutioner; dess språk och sedlighet.. Det såg redan: ryska,poper -på :gränserna, för nägra kappar säd, 1 söka tillhandla-sig själar för den--ortodoxa grekiska kyrkany det-såg sina -bildade söner medelst -stora resestipendier lockas till. Moskwa, för att der lära sig ryska språket och sedan; blifva dess apostlar i faderneslandet, det såg-slafviskhet och korruption systematiskt inyntpaspå dess embetsmannakär: -Och hvad var Finharid emotden-koloss; som sålunda under smekningar beredde sig atttillintetgöra det? Ettlitet-svalbo, fäst vid takranden af en ofantlig byggnad! Likväl fattade det sig och:-beslöt sig till -sitt-tysta motståndsarbete med detta samma; lugn och ibärdighet, hvilka -redan mer än en gång varit dessskyddsegenskaper-i olyckan: En uppfattning af sin ställning ;-som till följd egde: ett dylikt resultat, -männe ej-denna .redansi och-för detta. eger-sitt berättigande?-Finns-det ingen avnan måttstock; som mäter nationernas. tillvaro .ochtilldelar demr-anspråk på existens; än: -den som stora bragder ellerannan: lysande ställning i:nationernas kedja gifva? Är då;-omäfven under yttre oblida-och ringa omständigheter, det ihärdiga bevarandet-af sin folkkarakter, det tysta, undangömda -arbetetför -kultur och civilisa:ion; är ej-det: att räknas för. något, — och kunnaej äfven dessa egenskaper konstituera tillvaron af ett folk, en nation P Eller, Vi tillåta oss dentia fråga; oni vi nu äfven taga der förra gradmätaren!P vår handy här då det finska folket uhåer-sin föregående tillfärd , under sin förening med Sverge; gjort sig-8å-alldeles--ovärdigt, äfven-i dettä-hänseende, till en dylik uppfättning af sig. sjelft?---Hade-det-under dessa: tusen-strider, som döt för. nordens gemehsamma -sakkämpade på sitt eget-lands märk och till-stor-delmedssina egna söner, :hade: det -under dessa-strider icke förvärfvat sig rättigheten att betraktas annorlunda änsom: hvilken annan provins af:Sverge-somhelst, :såsom Östergötland-eller Nerike-t: ex.; —-Finland;Sverges sköld, -säsom dess poeter-redan längesedari döpt-det till? — Hade det icke; ehuru-största delen af--dess folk, hvilket:man väl bör-lägga på -minnet;-egde ett helt och hället-olika språk; ja, till-en delcolika lynie och kaTakter; hade -det icke likväl troget ock-ärofulltdelta-git i Gustaf II-Adolfs:verldshistoriska tåg. på -Germaniensjord, -— lika troget: söm -det-ssdermerauuder Carl -XII:s-berserklika envig om egändet :äf Norden, hans-eåda brad och älskarinna; sände-hölften af sina söner till-hans-undsättning samt lät: hvarje sin -minstar hydda sköflas-och brännas -heldre än-att-med en suck ens förråda sintro? : ör Om vi till -slutbetrakta -karskteren: af : det sista kriget som fördes, här -slutsceenexr -till den-nordisks: tragedien skulle upprulläs;då Svergö-var-förlamadt, då likasom en förtrollning-hvilade; öfver--det;-så att allt hvad -det-bordt: göra-ej gjordes ochsallthvad det gjorde-ejgjordes fruktbringande;-dåvstörsta tyogden Paf kriget föll på Finlabd;-då det-måste utkämpa det hästan7endast med sina-egha söner, smånnt karaktePren af-detta-krig så helt-ochihållet--jäfvar--en idylik af-ett-finskt lardy:ett finskt fölk ?Eller kåmpade icke dessa finnar, -ekurwW blödande och förtåddary-döck så som-om de: ständigt segrade;-så som endast -män göra det; hvilka: kämpa för allt heligt och kärt; för fosterland och: ubtionaltillvaro? —-Och kan man ej, och icke blott soni:en-patadox; säga att ett folk som utfört en dylik strid, om äfven besegradt, dock derigehom tillkärmpat sig rättighdfen att anses öf ett folk och till en; om ä6 Fingå öch utvecklad, I ställnidg i de öfriga Hätionernas leder? , Författaren söker derefter frigöra det nationella finska sträfvandet från beskyllningen att icke blott vara illusoriskt; utan i-ännu högre grad onaturligt och otacksamt...Han. hänvisar på den:folkstam; somutgörv-pläraliteten af Finländs inbyggare och söm icke blott uti språk och karakter icke företer någon slägtskap med den ; skandinaviska stammen, utan äfven. tillhör: en-helt annan af:menniskoslägtets huf-vudracer; Han visar huru en följd af den svenska eröfringen var den, ätt detsvenska språket blef det officiella och bildningens språk, under det massan af folket talade finskan, men tillika att en vexelverkan, ett inre andligt samband uppstod mellan de båda olika nationella elementerna i landet, så att redan före Finlands lösslitande från Svergeen viss finsk gemensamhetsanda. hade utvecklat gig: Sjelfva den svenska bildningen i Finland fick en viss: egendomlig finsk anstrykning;-som, bland an-nat-uppenbarär sig hos de-i: Finland. födda: svenskä-skalderna: is Denustore--vetenskapsmannen:: Porthan var: den som; först fästade uppmärksamheten på Finlands ?historia och på de: märkliga qvarlefvor, som ännu fuhnösqvar.från en-förgången bildningsperiod, och lade genom sin verksamhet i viss mån grundvalen till det nyare finska nationella sträfvandet, utan att hos Konom någonsin uppstått någon tanka på en. opposition, mot svenskheten. -(Forts.) tinsändt.); JA Sn. TR Pa VT VV GE