Aftonbladet – 21 april 1855, sida 3

en absolut :opartiskhet af eleven och vännen emot dem TÅ som efterträdde David, men. med. större skäl emör I moståndarne till Davids skola; man säger att han ta iar kallt om Gericault och Prudhon, men vi: frågar hvarföre -han, som icke glömmer: någon, öj nämner f bland , Guerins elever mer än Delacroix, Delaroche roch: Schesset, och med tystnad förbigär Leon Cogniet;som i hög grad eger :gåfvan att mäla .sannt, det kaÅ rakteristiska drageti Davids snille, enligt Delecluzes uppgifter. Denna glömska skälle varä? h orättvisa: om-det ej vore en distraktion;--man bör derför blot anklåga minnet. AT 4 28 PVårå fraöska konstnärer vänta -med--otälighet; att få sedenutländska konstens arbeten; detskall:blifva för dem ett tillfälle till allvarliga studieroch nytliga jemförelser. 4 ÅR hr LITTERATUR. le Fennomianioch Skandinavism, af Peder Särkilax.. Förra häftet: Om iFiwnländ och dess sednbste utveckling. Stockholm, Z. Heggström, 1 ! (Forts. fråni:o 83l)2 Vi ha några dagar uppskjutit att fortsätta redögörelsen för-ocH granskningen åf: dehnä skrift; emedan Vi önskat att några i ett an-, nan artikelserie i detta blad lemnade upplys-: ningar: om -Finlands ställning. under: kejsar. Nikolaus, såsom i några Hänseeriden tjenahde till att reda? förgställningarn och ställa ber traktaren på, de faktiska förhållandenas ståndpunkt, . måtte. gå förut;..och kunna förutsättas: sågom bekanta. jan Förfättarens afsigt med sin skrift: har varit att, då till följd af de nuvarande störa pblitiska förvecklingarne utsigter skulle kuhna öppnas till ett naturenligt omgeståltandgaf norden, fästa upptiärksamheten på Fihlands egendomliga utveckling. efter. skilsmiessan från Sverge, för att söka medverka dertill, att om ett åternärmande käh ega Tim; detta icke måtte bli något blott yttre mekaniskt-och en tvungen följd af de stora euröpeiska förhållandenas allmänna. omgestaltande, . utan erhålla en innerligare, värdigare och för-nordens framtida enighet, frihet och, sjelfbestånd mera betryggande karakter. De resultater, till hvilkä författaren vill komma, ärö viskerligen icke i detta häfte framlagda, men man fattar .dem lätt. af hela framställningen, och vi ha fedan förat antydt, ätt öm vi än, såsom helt naturligt och förklarligt är, se en och annan företeelse inom den historiska utvecklingen oliz ka, vi dock fullkomligt;gilla och instämma uti den hufvudsakliga uppfattningen af förhållandena och författarens grumdåsigter. bt Författaren går tillbaka till 1809, då Fin-land såg sig skildt från möderlandet och hjelplöst kastadt. i armarne på en makty som var för detsamma :-till religion, seder och riationalitet alldeles -främmande;: :och hvilken det under -århtiindraden vant-sig att betraktå såsom sin dödsfiende, och målar på ett rörande. sätt den känsla af enslighet, sor måste fatta Finland, då efter den domning, som de förfärliga olyckorna förorsakat; lifvet åter småningönr börjäde pulsera. Han visar, att just sjelfva den onaturliga föreningen måste i viss mån framkalla den känslan, att Finland vore isoletadt, ett land för sig, mers än det förut varit: Ar 1812af! Carl: Johan lemnadt åt sitt öde och, sedermera af kohgressen i Wien oåterkalleligt fästlänkadt vid det ryska väldet; kunde och fick Fifiland un: der dåvarande: europeiska förhållanden icke boppas Hågonting af SVerge; hvarthän det vände sig kunde det icke-skönja någon bjel-. .pare, någon utsigt, till befrielse undan ;den. makt, som utöfvade ett så omätligt inflytande det tycktestfärdig att föreskrifvarhelaEuropa lagar..oDet ,hänvisades; helt .och hållet på sip Sjelft och. måste försöka att midt under jalla, de oerhörda svårigheter, som under den ryska spiran möt all andlig utveckling, genom eget tyst arbete för kultur och sedlighet, så längt det förmådde, motverka det mäktiga inflytandet.af-den tyska kolossen;.som;;sträfvar att nivellerasallt: ö6bh-påvalla de länder -ochi nsoe öfver hvilka dess olycksbredånde skuggajfaller, trycka en gemensam prägel ät polit AN vättelösker? vd Mlatveri, Mmotalisk usethet och-den krassaste religiösa vantro.. . sUnder-sådana förhållanden måste det. erkännas att -det låg någonting ädelt och stör artadt deri att iokge allting förloradt, att änn våga hoppas på em främtid: Det ifordras verkligen den seghet i finska Iynnet, som å ena sidan yttrar sig såsom tålighet och ihärdighet och å den andra såsoms den; hos , oss till. ordspråk vordna finska envishöten, för att icke under dylika omständigheter helt och hållet kasta, yxan irsjön och förlora sig i fätalistisk sömnaktighet. Den öfverallt i Europa ;under denna tid. .våknande känslan af nå? tionaliteternas makt ochbetydelse måste kraftfulltanslå de ädlare vatuterha; Bör i så Många riktningar sågo sig stängda från all verksamhet för folkandahw höjände och: som derföre med så mycket lifligare ifver.grepo sigan der hvarest denna Verksamhet i någon mån kunde tillstädjas, på det rent-litteräraområdet. Arbetetför att uppehålla bildningoch sedlighet och sträfvandet för utvecklingen :af--ett eget finskt natiohalmedvetande blefvo hos de bästa af den nationella rörelsens förkämpar sammansmälta och identifierade med: hvarandra. Författaren till den skrift, vi här ha för oss, söker med mycken värma ådagalägga, att denna :tanke-påsen finsk eller finländsk nationalitet, huru bornerad den än möjligen kati taga sig ut för främmande och på; afstånid, dock är helt naturlig, beroende till icke. obetydlig del på osuppehällelsons instinkt och, väl förtjent satt i-Sverge med gbillighet bedömmas. Författaren yttrar härom : J . Grundade, sig ej å ena sidan denna drift, detta bebof, som dref Finland dertill, jast i den bildnir ,z det, echållit från Svörge, från hvilket det blifvit 49, ryckt, och hvårifrån, vi-hödgasupprepa de npan hjelp mer.stod.att vänta; — var det ickr, -g ära sidany tydligt. att ju.mer hotande Ryss,and uppbribarade sig -för-dess-sanna-tillvaro;-tet; igd desto kram aktigare ihärdighet skulle haka sig fast vid detta bs. grepp, ;vid Känslanaf denna framinanade nationalitet, för att i henne söka 65 motståndskraft den enda, som stod det till buds, och hvilken det så väl had MR RR Mek. DB AL rh mr på Moe mA åå ÖP a TK MA 0