Aftonbladet – 20 april 1855, sida 2

rusade han i magisterns rum, läggande en biljett på bordet. Hvad står nu på? sade vid sig sjelf Gummerus; då han vände sig om var gossen borta. Brytande brefvet läste han följande: Min hedervärde broder! Ursäkta att jag ej koramer sjelf, men jag väntar hvar minut några personer som jag anmodat infinna sig hos mig på Rebböle; vid allt hvad min broder eger kärt och heligt, beder jag honom komma tll mig så skyndsamt som möjligt. — Som kung Carl IX säger jag spelet gäller ej här äpplen och päron, allvarsammare ting äro i fråga. Ingen tid är att förhala. Hvar minut bror dröjer är en stöld från en stor sak! Min hedervarde proders vän och ödmjuke tjenare. Erik Aren. Gummerus tog sin hatt och gick ut; när han kom i förstugan öppnade han dörren till köket sägande: Min goda Helena, jag måste gå öfver till Ribböle ; skulle någon söka mig under tiden, så säg att jag är snart tillbaka. Utan att invänta henzes svar stängde han dörren, skyndade ut på gården, gick ned för kullen samt styrde kosan tvärs öfver till Bamböle by, belägen nere vid stranden; en liten rödmålad inhägnad byggning låg Jiksom för sig sjelf vid öfra ändan af byn. Gummerns öppnade porten, och vi följa honom in i samma lilla kammare dit vi togo oss friheten att först införa våra läsare. Försänkt i djuna tankar gick Aren hälftigt fram och åter inom sin 1:.la kammares inskränkta område utan att märka prestens inträde, förän denne lade sin haud på hans axel,