.Krisen i Mars 1854, då Preussen, efter förkastandet af den då af Österrike föreslagna konventionen, mer och mer aflägsnade sig från Wienerprotokollernas program, då krigsministern von Bonin, som hade kallat ett förbund mellan Preussen och Ryssland för ett fadermord, den 6 Maj hade blifvit afsatt, då prinsen af Preussen provisoriskt hade nedlagt sin . befattning såsom miitärguvernör öfver Rhenländerna och Westphalen, denna kris hade i pressen öfverhufvud och i Kölnische Zeitung isynnerhet föranledt yttranden, som med misshag upptogos på högre ort. Redan då hade inrikesministern väckt förslag att fråntaga egaren af Kölnische Zeitung koncessionen på bdladets utgifvande. Man vet att denna rätt att på administrativ väg indraga en koncession, hvilken icke finnes i presslagen af Maj 1851 och som alltid blifvit ministeren bestridd af kamrarne, icke desto mindre på grund af äldre förordningar på det fruktansvärdaste sätt utöfvas mot den preussiska pressen. Emellertid ingick ej ministåren på detta i början af förra sommaren af hr Westphalen framställda törslag, utan beslöt tvärtom ännu några varningar, endast att hr Kleist efteråt erhöll i uppdrag att gifva några extra ,eftertryckliga varningar åt Kölnische Zeitung. är kKleist försökte redan då att betydligt öfverskrida detta uppdrag, och särskildt att tvinga den till ett ombyte af utgifvare. Han misslyckades emellertid derigenom, att han hvad hans fullmakter angick icke fann någon tro..hos tidningen sjelf, och äfven förblef utan understöd från ministerens, sida då Kölnische Zeilung snarare utmärkte sig genom hofsamheten än genom häftigheten af sitt framställningssätt. Bladet bar också ganska ofta blifvit angripet från vensterns sida för sin alltför moderata. hållning och för sina mångfaldiga konsiderationer. 5; . Men under loppet af förra året blet Preussens ställning alltjemt mera kritisk. Decemberfördraget och isoleringen utöfvade en kännbar tryckning, så att man åter satte i fråga att inskränka yttranderätten i afseeride på den yttre politiken. Härifrån gick angejägenheten till inrikesministern hr von Westphalen, som fick befallning attvidtaga lämpliga åtgärder,. Denna obestämda befallning vändes kort och godt motKölnische Zeitung,, och genom hr Kleists bemödanden — han hade derför gjort sig en enkom resa till Berlin — fattades af inrikesministern det beslut som genast expedierades till Köln, att antingen koncessionen for Kölnische Zeitungs, utgifvande skulle indragas, eller också tidningen ombyta utgifvare. .I-Köln föll utförandet 1 någorlunda lojala händer. andra sidan visade sig -hrDumont, bladets egare, alldeles bestämd för bibehållandet af bladetstendens och oberoende. Så har nu ett ombyte af hufvudredaktör försiggått i den anda, att det är mycket som bladet nu mera icke får säga af hvad det gerna ville säga, men deremot kommer det endast att säga hvad det kan säga af fri öfvertygelse. Hr Kleist här på detta sätt uträttat vida mindre än han hoppades. Emellertid bör han kunna gifva sig tillfreds. Men huru för ;Kölnische Zeitung, sjelf denna belägenhet: i längden måste blifva, om också ej vanärande eller egentligen: förödmjukande, dock högst pinsam och outhärdelig, det: behöfver icke framställas för en kretsaf läsare, som gläder sig i åtnjutande af en verklig pressfrihet och utan tvifvel afundsamt löfvervakar detta den offentliga sedlighetens heliga palladium, men hela detta föga uppbyggliga exempel på vår regerings metod i afseende på den offentliga meningen och pressen bär vittnesbörd om den ensliga och vilsna bana hvarpå regeringen begifver sig, då hon tror sig öfvervinna motsägelsen mellan sin politik och landets röst genom att undertrycka den senare. Hvad skulle man säga om en man, som sökte att undäy det dåliga vädret, hvilket oroar hans nerver, genom att nedvräka den förargliga barometern i en kista och der innesluta den inom lås och rigel? Öfvergående till den yttre politiken, lyckönskar jag mig till en början öfver att i. mitt sista bref af den 31 Mars hafva varnat er mot fredsfanatismen, som redan hade bemäktigat sig. börserna och en betydlig del af medelklassen i Europa. Jag har försökt att ifrån mia anspråkslösa ståndpunkt, och efter de.indikationer jag hemtat ur de renaste och trovärdigaste källor, framställa för er svårigheterna, jag vill icke rent ut säga oOmöjligheterna, af en för vestern förödmjukande . fred. Dessa. förutsägelser, som kunde. synas. litet för mycket olycksspående, börja besannas af händelserna. : f Enligt de sista underrättelserna från Wien, är man längre. än någonsin affägsen från cn fredlig uppgörelse... .Vestmakternas ultimatum, hvilket vill .så att säga neutralisera Syarta hafvet och bestämma antalet af deskepp som dit få tillträde, detta ultimatum vidblifves.i5 Ryssland skall, för sin del, sldrig dertil gifva sitt samtycke. Man vet på. ett tillförlitligt sätt att krigspartiet i S:t Petersburg blir a anala re Sega ARA rn