Aftonbladet – 16 april 1855, sida 2

urmen, större än hvad som i allmänhet beäknas nödigt för att agera i kuperad mörk, ch nära till hvad: som anses: böra finnas: på lätt; samt slutligen, då ingen annan väsentig brist; föratt kunna-gå i fält; förefinnes in å hästar, som vid alla armåeer fattas unler fredstid, men temligen lätt kunna i bevofvets stund inköpas och till artilleribehof inart dresseras, — sä följer af allt detta, att iågon så beskaffad brist i vår artilleriutrustning icke finnes; som skulle kunna tjena till giltigt. skäl för -oss att sky krig, så vida ett sådant i öfrigt kunde antagas nyttigt. Utan kommissariatn, Posttidnibgen anmärker härvid rätteligen: att organisera ett. kommiesariat innan man änker sammandraga truppmassor, hvilkas förnödenheter då: måste anskaffas, kunde visserigen bereda en och annan embetsman penningefördelar, men. föga erfarenhet,. Jag tilägger: och skulle onödigtvis belasta staten med utgifter, enär ett kommissariat först benöfves då en större truppsammandragning eger rum, men då temligen snart bör kunna ändamålsenligt organiseras, om dertill utses i sffärsväg oförvitlige och med militärbehof särskildt bekante personer. Utan tillräckligt befäl, Under förutsättving af aktiva armåns upppringande till 50 å 60,000 man eller deröfver, genom beväringens tillsats, ligger häri på sätt och vis en sanning; så vida det vid regementen och kårer befintliga befälet, sådant det nu är organiseradt, antages ovilkorligen behöfvas endast för gamla stammen, ja till och med om det antages tillräckligt, ifall denna stam med. sig införlifvade blott så mycket beväring som den kunde tåla, utan att dess, genom vunnen disciplin och exercisskicklighet, egande större kraft derigenom blefve allt för mycket försvagad. Och. denna sanning är så mycket större, som mycket befäl är behöfligt, isynnerhet på kuperad mark. Men — om de i armån qvarstående officerarne beordrades till tjenstgöring; om en del af officerarne begagnades till högre tjenstgöring än som tillkommer innehafvande grad, hvilket, med. den militäriska. bildning och för det mesta långa tjenstevana, som svenska officeren nu för tiden eger, skulle kunna göras utan ringaste deraf följande ölägenhet; Om en deb underofficerare : sattes att: tjenstgöra som ..subalternofficerare; hvartill de, på den ståndpunk: underofficerskårerna sig befinna, i. allmänhet vore obestridligen fullt passande, änskönt .de.icke genomgått någon officerslärokurs; och om utmärktare korporaler blefve använda stub underofficerstjenstgöring, — så förefaller. det mig och, som jag förmodar, trölizsen mången äldre militär, som skulle utan skada för )tjensten tillräckligt befäl ganska hastigt kunna erhållas, och det utan att dertill påräkna någon ur tjenst helt och hållet gången militär,; eller någon kadett, eller stuent, eller annan bildad person — ehuru ibland desea troligen finnas många, som med glädje skulle ; mottaga en. uppmaning att inträda i lederna, i fall det gällde vare sig fäderneslandets försvar eller något annat högt intresse för krig. Af det nu anförda visar sig, att hvad Sv. Tidningen yttrat, med fåundantag, ej kan vara fullt sänningsenligt. Sådant plägar visgerligen i allmänhet anses mindre vackert; och särskildt skulle mången kunna tycka att öppgifter, som i dess ögon kast: en mörk skugga påsregeringens : och vederbörande administrativa verks handlingssätt under ett 40årigt fredstillstånd, — somhos hvarje skattdragande lätteligen -skulle kunna alstra misstroende till denna regering och dessa verk, samt i följd deraf göra honom ovillig .att-lemna några vidare bidrag till försvarsverket, — som måste väcka förtviflan hos hvarje medborgare öfver: statens förmodade: redlöshet, och som slutligen nedsätta nationen i så månget hänseende i andra nationers ögon, — att, säger jag. sådana uppgifter, då de befinnasotillförlitliga borde med all moralisk stränghet bemötas. Men i detta fallet synes mig likväl nåc böra på för rätt. Ty, att döma af tidningen: politiska åsigter, har man giltigt :skäl till der förmodan, att ifrågavarande uppgifter fabri cerats i ändamål att stäfja en kanske anac allmännare stridslust; och ej må man då all för mycket undra på, om den eljest i allmän: Bet sansade tidningen sjelf dervid råkat at glömma de mindre goda följder, hvartill så rad sjelfkänsla, missmöd eller kufvad harn kunna hänföra. I öfrigt har Svenska Tidningen så länge så i tryck som tal, aäntagits vara af er halfofficiel egenskap eller skrifven på befall ning, och denna tro hår så vunnit ett slag stöd af det beryktade ömmande cirkulärbref. vet, att det väl mäste erkännas förlåtlig om redaktionen låtit förleda sig af begäre att på ett oskyldigt sätt visa sin sjelf ständighet, till att dermed en gång för all lemna bevis på falskheten af dessa rykten och något sådant mera slående bevis har de! icke kunnat finna än i så beskaffade uppgif ter, som, aflätt ENA Be skäl; ingen makt egande i verlden skulle vilja lemna äfve om de vore aldr:g så sanna, och iså fallen däst åt folkets ombud. RR Dessutom har det ju blifvit på modet ho vissa onekligen sanna patrioter och i öfrig redbara, älskvärdaj, bildade ;och derför me skäl allmänt högt aktade mön att, för Vin nande af ädla ,ändamål,.. söka väcka foster landskänslan, genom att med mörka färge afmåla den svenska nationen såsom en — mäterielt hänseende, i dryckenskap, i anna sedeslöshet ock i fysisk svaghet — allt me och mer samt under andra civiliserade na sr dh rn RR RE LE SRS SKISS REON