Aftonbladet – 16 april 1855, sida 1

godas skull; ;. hvem vet, hjertat är ett så underligt ting... . i Jag förstår er, ädla flicka,, svarade Theråse, smältande 1 tårär, mern mitt KHoppär slut... ålltär förbi... jag ärnu säker påminolyeka. ., Snyftningar qväfde hennes 15ät. i Jag har anat min dotters dystra kemligbetv sade fru de Villeneuve; men jag väntar allt af mamsell Sylvia Florivals ädelmodiga tillgifvenhet; och jag ber henne att fortsätta med sina försök till sanningens uppdagande, utan att förskräckas öfver de svårigheter; hvilka möta hennes hedrande företag . . . eH mors välsignelse och tacksambet skola öfverallt åtfölja henne., Herr de Villeneuve och Cbavigny vågade ej tala; den tjocke financiereii gjorde stora ögon, och den HKllä abbån försökteci smyg fatta Sylvias hand, men den unga fliskan drog till hans störa förvåning hastigt undan! den. Min fruv, svaradö dansösen, numera här jag ingenting att frukta. Som pi vet! Har ja först i afton blifvit! fri ur färgel.et; mitt första företag blef att skynda kit åtföljd af nägra pålitliga personer. Jag fant den yttre por: ten, Bvilken vanligtvis brukade varaiomsorgsfölltstängd, Halföppen ; jag anade straxtnågon olycka och skyndade in i rummet. -Mådards mor låg ensam, öfvergifven och döende; på sin säng ; vid denna anblick afskedsdv jaggienast mina följeslagare och intog min plats vidsden armå gummans hufvädgärd v, nägra wvädligå ord stillade snart hennes vrede vid min första åkyn. .. men ännu har jag ej lyckats aflocka henne den bekännelse för hvilkens skull jag hitkormit. :. . Kanhända skall! jag hå blifva lyckligare ! ; Jo ganske säkert, Svarade fru de Ville-j neuve, mod endast ädla barn, nod! ..w Threse sade ingenting, men hon kastade en bönfallande blick på dansösen.