allt hvad som tarfvas för det ena och, så att säga, hufvudsakliga ändamålet med ett samhälle, nemligen skydd emot yttre våld. Väl sökte Posttidningen att påföljande dagen i-sin tidhingsöfversigt vederlägga dessa uppgifter genom en mängd vackra försäkringar; men då dessa icke åberopade någon officiel handling eller någorlunda. allmänt kända förhållanden, så förmådde de ej:ubba den föreställningen, jag en gång fattat; att Svenska Tidningens redaktion skulle hafva: bättre än Posttidningens reda på hvad som angick vårt krigsväsende. Lika litet kunde jag skönja någon önskvätd bevisande vederläggning uti en i Aftonbladet den 3 dennes intagen insänd-artikel, oaktadt det i öfrigt allvarliga och skarpa bemötande Svenska Tidningen deri rönte. Visserligen erkände Svenska Tidningen sjelf den 2 dennes, att alla vårä förråd äro bättre försedda nu, än de någonbin varit, att vi äro vida bätre rustade. nu, än vi voro 1741, 1756, 1789, 1898, 1812 och 1848, samt att nuvarande krigsstyrelse visat all möjlig omtanke att väl använda Ständernas anslag; äfvensom att det rastlöst arbetas på at. göra vårt försvarsverk så starkt som tid -och förhanden varande medel möjligen medgifvar. Men då tidningen derjemte icke blott syntes mig gjort alt för stor: skilnad på hvad.-som skulle erfor !ras för ett anfallsemot vid ett försvarskrig, utan äfven, att dömma af dessa öfriga yttranden, ännu tycktes.1 det närmaste vidblifva hväd den förut påstått;! .så ansåg jag mig ännu ej tillfredsställd: För egen skull företog jag mig derföre en närmare undersökning och utredning, och då denna utföll lugnande, hoppas jag att af den läsande allmänheten ej klandras, då jag nu framlägger det hufvudsakligaste deraf — helst jag förmodar att de för alla kända bristerna, om hvilka Svenska tidningen talar, varit lika okända för flertalet af. svenska inbyggare som för mig. För äft, i likhet med Svenska tidningeuv, icke blotta någon hemlighet, åberopat jag der. vid endast sådana: handlingar som. äro tillgängliga för nhvar. Bestämda:sifferuppgifter undviker jag, för att ej blöttställasför anmärkningar, i händelse af missräkning på en eller annan obetydlig -sådan:Likaledes får jag erinra att — för att undvika ett idkeligt upprepande. af. Svenska. tidningen har sagt eto. — dess-påståenden utmärkas med:olika stil och citationsteckeri. : bag Artikeln .uppgifver, att vårt krigsväsende är: Utan generalstabr, Armåns anciennetets-touroch-rangrulla äfvensom Sverges stats kalender utvisa, att krigsmakten eger:en tem.igen stor konungens generalstab, utom de kongl. .personernes enskilta staber, hvilka fordom icke voro såsom nu afskilda ifrån generalstaben. Om man nu sifrån antalet i den sistnämda afdrager sådana, som i anseende till ålderdom eller mindre godt helsötillstånd icke böra påräknas till aktiv tjenstgöring i fält, så återstå likväl minst några och trettio generalstabsofficerare, utom sådana, som tillhöra artilleristaben. De flesta af dessa sakna visserligen krigsvana, men måste ovilkorligen ega den skicklighet -som -kan vinnas under fredstid, enär det länge varit ett vilkor för att blifva generalstabsofficer, att. hafva genomgått examen vid det: högre artilleriläroverket, om hvars stränga fordringar väl flera svenska officerare kunna lemna närmare upplysningar. Antingen man nu vill ensamt hålla sig till antalet eller äfven, såsom rätteligen bör ske, taga bildningen med i beräkning, så upptäcker. man, att svenska krigshären verkligen eger en generalstab, som ej. behöfver blygas att visa sig i bredd med de flesta andra länders. Dessutomm finnas flere officerare vid armen som genomgått förenämda examen. Under —-—— nn———— -—..w—-——-——z———— nn -—-—--—-—-— ---2-X z 3 -——-K -——Z2-.-z—sssnn7777! 2—.m——m—å OO piplkh Bo oJ———— —? — ? -— ---— — — —— en mängd af år hafva officerare ifrån indelta armån tjenstgjort vid topografiska kårens Tökognosceringars.) Distriktsgeneraler och kavalleriinspektörer hafva, haft och hafva ifrån dem underlydande fegementen flere officerare såsom stabsadjutenter. Af alla dessa måste en stor del obestridligen kunna påräknas till stabstjenstgöring under krig. Utan att räkna noga med siffran, visar det sig häraf, att äfven en arm af 50 å 60,000 man, som Sv. Tidningen synes antagit vår aktiva styrka böra vara, icke skulle blifva i saknad af en behöflig generalstab — om än möjligen en. eller. annan af det påräknade antalet icke vore utristad med ett så medfödt naturanlag, som i. militäriskt hänseende är lika nyttigt för en generalstabsofficer som i konstnärligt för en. artist, — isynnerhet så vida generalstabsofficerarnes tid under krig ej komme att upptagas af. ett onödigt sådant skrifveri, som lika väl kan verkställås af hvarje yngling, som kan skrifva svenska öch räkna qvatuor species. sUtan trossn. Under antagande af. att Rikets Ständers revisorer. icke skola kunna beskyllas för att hafva. sett igenom fingrarne, -måste deras berättelser till Rikets Ständer erkännas öfverens-, stämmande med sanna förhållandet. Af dessa inbemtas att, under; den nära 20-11iga freden tills före början ef, sistförfiutne riksdag, ganska betydliga summor utbetalts, under rubriker: till armåns -tross, -trossens underhåll, trossbod, och likaså till tygbehof, utredningsupphandlingar, och-, dylikt... Så alldeles utan tross, äfven i vidsträcktare bemärkelse, kunde ermån således icke vara vid -början af sistförflutne riksdag;och icke är det tänkbart, att. ej. äfven denna delen. af kri sväsendet skulle. rönt prof:af vederbörandes nödiga uppVS ———— 0520 RO NERE men jag tycker att ni icke skall kunna dö lugnt med ett sådant der -brott på samvetet. FRÖ TSE ara Al . si