Aftonbladet – 10 april 1855, sida 2

ing af folkrätten, emedan England sedan ett rhundrade! utvidgat sitt område lika mycket somå Ryssland: Med anledning häraf förklarade lord Palmerston, att lord Cecils jemförelse ej var exakt. England har vid sina eröfringar städse förfarit öppet, och de hafva dessutom blifvit gjorda i strider mot fiender, hvilkas ider icke varit frihetens och rättvisans. Polens delning utgör deremot en grof kränkning af en vänskaplig stats rättigheter. Hvad sjelfva förslaget beträffar, så medgaf han gerna att det skulle vara högst önskvärdt om huset mera sysselsatte sig med den yttre politiken. Regeringen erkänner lika väl som motionären den orättvisa som Ryssland utöfvat mot Polen. Genom Polens delning har Ryssland begått en mot folkrätten och sedligheten stridande handling, och lorden trodde det icke kunna förnekas, att Österrike och Preussen vid denna delning kommit till korta. Detta oaktadt är det regeringen omöjligt att för närvarande instämma uti motionen, emedan den vill föreskrifva fredsvilkoren. Huset har icke kännedom om alla de förhållanden, om hvilka man nödvändigt måste vara underrättad, om man vill uppställa fredsvilkoren, medan å andra sidan, om parlamentet verkligen hade att uppställa dylika vilkor, motionen icke är fullständig nog. Polens återupprättande utgör i alla händelser icke någon del af de fyra garantipunkterna. Man måste medgifva att Polens ställning icke utgör någon ny fara, och då den icke utgör något resultat af det närvarande kriget, så skulle det falla sig svårt att göra den till ett oefterzifligt vilkor för freden. Det skulle smärta honom om man skulle så tyda hans ord, som vore de afvoga mot Polens anspråk. Men han fann sig likväl nödsakad bekämpa motionen, och han hoppades att motionären skulle inse att det är ändamålsenligt stt återtaga densamma. Hr Phinn efterkom slutligen denna önskan. Frågan om fullmaktsköp inom armåen deb.tterades derefter ånyo i underhuset. Major Reed föreslog nedsättandet af et: utskott för att undersöka det nu gällande befordringssystemet inom engelska armån. Sedan åtskilliga talare yttrat sig så för som mot fullmaktsköpsystemet, uppträdde Palmerston och anmärkte att för så vidt motionen fotade sig på den engelska härens historia och fordna tiders erfarenhet, är dess ändamålsenlighet alldeles icke grundad. Funnes änru alldeles ingen engelsk här och man först nu hade för afsigt att organisera en sådan, då skulle det naturligtvis vara vansinnigt att införa fullmaktsköp. Men denna här förefinneg nu en gång, och de som fästa uppmärksamheten på systemets olägenheter, vakta sig väl för att angifva medlen till deras undanrödjande. Det närvarande systemet, ehuru det i principen ej låter försvara sig, har dock i praktiken äfven sina fördelar. Ingenting är lättare än att säga, att befordringar böra ske efter förtjenst, och ingenting är svårare än att förverkliga denna grundsats. Ett befordringssystem uti hvilket förtjensten gäller som kriterium utgör en fullkomligt utopisk idd. Dessutom är förslaget icke öfverensstämmande med författningen. Befälet öfver hären tillhör kroinans prerogativer, medan motionen synes grunda sig på det antagandet att underhuset har att deröfver bestämma. En sådan undersökning som den här ifrågasatta måste, om den skall ske, företagas af en af kronan utnämnd kommission, Den 28 Mars diskuterades i underhuset ett af lord Brougham väckt förslag som går ut på att vid konkurser bevilja åtskilliga företrädesrättigheter åt fordringar grundande sig på vexlar. Billen mötte opposition från flera håll, men erhöll emellertid slutligen andra läsnihges med 114 röster mot 58, dock med förbehåll att den skulle remitteras tillen specialkomit, som skall afgifva förslag om ändringar i detaljbestämmelserna. I öfverhuset har en bill om större skyndsamhet i rättegången vid kanslirätten erhållit tredje läsningen. Den Roebuckska undersökningskommissionea fortsätter sina arbeten. Den 27 Mars hördes inför densamma hr Flower, som varit anställd i egenskap ef biträdande läkare vid 63:dje infanteriregementet, hvilket, såsom tillförene blifvit omförmäldt, sammansmält till trettiv man, officerarne inberäknade, och i detta tillstånd blifvit återskickadt till England. Nyssnämde siffra ger en aning om detta regementes hjerskakande historia och de detaljer, som hr Flower derom meddelade, ligga fulleligen i dagen den häpnadsväckande hufvudlösheten uti alla arrangementer vid den engelska armån i Orienten. tr Flower berättade att regementet, då det landsteg på Krim, varit 980 man starkt och försedt med ett tillräckligt antal sjukvårdstjenstemän, nemligen en öfverläkare, tre biträdande Jäkare, en hospitaleläkare och flera sjukvaktare. Redan vid afgången från Varva qvarlemnades medikamentsförrådet, emedan ingen plats för detsamma kuriide anskaffas, och då på Krim visade sig Kolera, rödsot och diarrhe, saknades följaktligen nödiga läkemedel, isynnerhet opium. Några sjukvagnar funnog, men de voro för tunga och oviga för att vara till särdeles gagn; man måste nöja sig med bärbårar, af hvilka regementet egde 10 stycken. Vid landstigningen på Krim måste tornistrarne på befallning qvarlemnas ombord. Redan straxt: efter landstingen insjuknade 20 å 30 man om dagen, och efter Almaslaget, uti hvilket regementet, zom börde till reserven, icke led någon förlust, ungefär 60 man om dagen. Fälthospitalerna befunno sig efter Almaslaget uti en sorglig beskaftenhet, hvaremot fransmännen förstodo att ganska väl sörja för sina sjuka. be engelska chirurgerna hade inga operationslokaler, utan måste verkställa operationerna under barl himmel. Hospitalstälten voro icke vattentäta, så att de sjuka fortfarande lågo i våta kläder och djup smuts. Enär karlarne icke bade sinä tornistrar med sig, kunde de ej ens ömsa kläder; Detta tillstånd vårade från den 14 September till medlet af Deceraber. Från lägret utanför Sebastopol skickades alltjemt medikamentsreq visitioner till BamoOoRemH Dm 442 PM UTT mo rös fold Om I AA mo ör RN NR RARE ANNA