Aftonbladet – 10 april 1855, sida 2

nämnd till riddare af Dannebrogen. Konungen här sänktiönerat lagen om upphäfvande af det kongl. handelsmonopolet för Färöarne. FRANKRIKE. Beträffande franska utrikesministern herr Orouin de PHuys vistande i London berättas derifrn, att han haft en tre timmars konferens med franska sändebudet grefve Walewski samt lorderna Palme.ston, Clarendon och Landsdowne, äfvensom en audiens hos drottningen. Vi ha nu varit i tillfälle att taga kännedom om Monitörens utitelegrafdepescher omtalade artikel om kejsar Nikolaus. Den är särdeles vidlyftig och flerahanda berättelser äro i omlöpp beträffande dess tillkomst. Den allmännast gängse och troligaste är, att artikeln skrifvits af hr de la Gueronniere, men blifvit genomsedd och Korrigerad af kejsaren sjelf. Den börjar med en utförlig karakteristik af det Romanowska husets eröfringspolitik, hvilken säges ha sin rot och sin driffjeder uti den ryska nationens lynne och karakter. Den visar derpå huruledes Nikolaus i alla afseenden var en så fullkomlig represertart af denna för Europa och civilisationen vådliga politik, att hans store företrädare ej skulle behöft förneka en enda timma af hans trettioåriga regering. Det är ganska eget att härvid iakttaga huru det franska officiella bladet söker att förena fördömelsen öfver ifrågavarande politik, från europeisk synpunkt betraktad, med en förtäckt advokatyf för den despotism som Nikolaus likaledes representerade. Sedan derefter blifvit ådagalagdt huruledes en motvigi mot denna politik uppställdes först genom det fravska kejsaredömets upprättande, och efter åtskilligt personligt beröm öfver Nikolaus, slutar artikeln med en antydan derorä7; att mel Nikolai börtgång försvunnit det försämsta hindret för fredeas återställande, och gifves i sammanhang härmed åt kejsar Alexander en välvillig vink att börja sin regering med att återskänka lugn och lycka åt sitt land och åt Europa. Denna artikel synes således lämpa sig lika väl både för den händelse att kriget kommer att fortsättas och för det fall att fred blir afslutad. Uti skildringen af den romanowska eröfringspolitiken antydas anledningar nog att fortsätta kriget, och genom betraktelserna öfver det skedda regentombytet visas huru allt likväl nu skulle kunna på ett tillfredsställande sätt rangeras. Också har artikeln satt alla börsspekulanter myror i hufvudet. Den ene har gifvit den en krigisk, den andre en fredlig betydelse. Efter åtskilliga ryckningar upp och ned uti fondernas pris stannade det slutligen dervid, att den krigiska tydningen på pariserbörsen blef något öfvervägande, så att kurserna något föllo. Hr v. Wedell hade den 30 Mars företräde hos kejsaren, hvarpå han afreste från Paris vill Berlin. Dbats vill veta, att generalen, sedan han mottagit nya instruktioner, kommer tillbaka till Paris. Rekryteringslagen har nu blifvit af lagstift.nde kåren antagen med 204 röster mot 46, med undantag af artikeln 19, angående soldens förlust för sådana soldater som för förseelser afskedas, hvilken art. förkastades. Kammaren såg i derna bestämmelse ett återinförande af konfiskationsstraffet och afslog densamma derför. Den af de aftågande garderna förut besörjda vaktgöringen i Tuilerierna kommer att öfvertagas af linieregementen. Belgiska tidningen Emancipation tror sig kunna försäkra, att underhandlingarne mellan Preussen och England äro på obestämd tid suspenderade. Dån största köld råder mellan I de båda makterna ; man tror att Frankrike nikaledes skall bryta med berlinerhofvet. (Det språk lord Clarendon nyligen förde i öfverhuset gör dessa uppgifter ganska troliga). Emancipation vill äfvenledes veta, att drottning Victoria skall ha lofvat att återgälda kejsarens besök i England samt måhända öfvervara den stora expositionens öppnande, hvadan man har anledning tro, att Krimresan åtminI stone blifvit uppskjuten. Korrespondenter till utländska blad omtala fortfarande, att talrika symptomer till en ganska allmän jäsning förete sig i Frankrike. Franska akademiens äldsta medlem, historieskrifvaren Lacretelle, har aflidit 88 år gammal. Man mötser i dessa dagar ett nytt band skaldestycken af Victor Hugo under titel Contemplationsn. Det berättas, att äfven general Lamoriciere uti den Veron-Thierska tvisten skrifvit ett bref till förmån för den. sednsre, hvilket hån skickatin till la Presse, hvilken tidning dock fännit språket deri nog skarpt för att våga offentliggöra brefset. Av ENGLAND. Båda parlamentshusen ajournerade sig den 30 Mars till den 16. April. Under de nästföregående dagarnes förbandlingar förekomimo åtskilliga ä:nen och yttranden af intresse. Det sätt hvarpå kriget föres var vid ett tillfälle på samma dag föremål för anmärkningar i båda husen, och anmärkningarnes beskaffenhet visar huru svår: regeringen i vissa fali har att göra alla anmärkare till viljes. I öfverhuset sökte nemligen lord Ellenborough visa, att det vore önskvärdt att en ännu större flotta skickades till Östersjön än den man ämnar dit afsända. Hemliga rådets president, lord Granvile, förklaradeå regeringens vägnar att sådant var öfverfiödigt. — I underhuset yttrade deremot sir de Lacy Evans den önskan, att man hellre måtte förstärka hären och fiottan i Svarta hafvet, än skicka en så kolossal flotta till Östersjön. Kolorialministern sir George Grey genmälds härpå, att regeringen står i begrepp att afsända betydliga förstärkningar till Svarta hafvet: Frågan om Polens återställande har åter varit till tals i underhuset.En af husets ledamöter, hr Phinny föreslog en adress till drottningen, med uppmaning att de engelska fullmäktige i Wien -måtte erhålla uppdrag att vid konferenserna af -alla krafter söka verka för Stärhvivttttandet Af bpttögialfaständiot konnnoaOr PR MO MM Arm m mm eta — — FÅ CE DR JG — JR ARR Hg RA IA INA KR RN 2 LD rr