Aftonbladet – 5 april 1855, sida 2

ger af gulaktig sand anträffades ett 2—3 fet måggt lager af sandig lera, hvarur, efter spadens geomträngande, qvieksilfret framporlade i droppar af nda till en ärt: storlek. Under detta lager anträfdes en lerbädd, men deri fanns intet qvicksilfver. den sandiga leran visade sig rullstenar, kritlemninar, fintbollar o. 8. V., antydande det helas natur f drifsand från norden. — Vid underrättelsens medelande om detta fynd påstår man sig redan hafva nsamlat 30 I af metallen. Inflytandet af jordmänens mineralogiska beskafenhet på växtlifvet är numera ingen nyhet, nen gränserna för detta inflytande äro dock ittills ofullständigt kända. Ett oväntadt rön har i letta hänseende sistl. år blifvit gjordt. Man känner, tt Rhenprovinsernas och Belgiens gallmejkullar utnärka sig för en egendomlig Flora. Ibland dithöande växter förekommer en art Viola medl sköna gula ,lommor. Denna anses af nägra botanister som en fart af Viola lutea eller grandiflora, af andra bekrifves den som en egen art: V. calaminaria, emelan dess förekommande, efter folktren och bergsmäns 1tsago, skall utvisa närvaron-af gallmeja i jorden. Då det hittills ej var kändt att zink ingår i växtens sammansättning, föranleddes Braun att låta kemiskt undersöka denna Viola, och Bellingradt har nu visat, stt så väl växten som den utpressade växtsaften verkigen innehåller zinkoxid. Till de 18 grundämnen, vilka max Hittills funnit i växterna, kommer sålei er metallen tr pörekommer en källa, hvars vatten ir 25 varmt och bega 225 som läkemedel. Detta vaten har, f.r ätt utröna de 5 iodhalt, blifvit undersökt, ch det alldeles oväntade esultatet har visat sig, att källan på en och samma dag, ja inom en och samma iod, än en mer eller imma, visade än intet spår at vin mindre betydlig iodhalt. Källan ö ta klyt! berg af rökwacka (en art dolomit). ee de vt LL tan af detta berg, bufvudsakligast bes. pod har syrad kalk, innehåller icke iod, men berp. ör Br heter äro uppfyllda af ett rosenrödt, jördartao, M6, som innehäller iod. i Under arbetet i Bagagems grufvor i provinsen Mi nas Geraes hittades 1853 af en negrinna den största diamant, som hittills blifvit funnen i Brasilien och hvilken fått namnet Sydstjernan. Denna ädelsten har blifvit mineralogiskt undersökt och redogörelse: derför lemnad af Dufrenoy. Den har storleken af en medelmåttig valnöt, väger 254!, karat, d: v. mycket nära 4 lod. Till formen är den en rhembododekaeder; dess ytor voro ojemna och på en märktes en fördjupning der en annan diamant varit fåstad, och på ett annat ställe funnos andra märken efter octraedriska kristaller. — Man är för närvarande sysselsatt med ädelstenens slipning och hoppas få den färdig till början af Pariserexpositionen, der den kommer att öfverstråla den på Londonerexpositionen förevisade Koh-hi-noor, som är något mindre. Sydstjernan sjelf är något mindre än den så kallade Regenten, hvilken i franska riksinventarierne är upptagen till ett värde af 8 millioner fråncs. Af inom fäderneslandet under förlidet år titkomne geologiska skrifter omnämndes hr Erdmanns arbetet Vägledning till bergarternes kännedom, genom hvars utgifvandey, i förening men af samme författare föregående året publicerade lärobok i mineralogien, en stor brist i den inhemska litteraturen blifvit afbjelpt. Af hr Angelins förtjenstfulla verk: Palsontologia Suecica har andra häftet utkommit och blifvit med mycket intresse emottagit äfven af utländska geologer. Hr Wikströms berättelse om framstegen inom botanik upplästes af hr Selander. För närvarande ut,vifvas åtskilliga mera omfattande arbeten, redogörande för de pä ätskilliga jordomseglingar gjorda växtsan lingar. Dessa äro: Hoohers öfver länder, hufvudsakligen i södra hemisferen, såsom Nya Zeeland, Van D.emexs land, Magalhaens: sund 0. 5. V., Seemans, som år 345 —51 medföljde skeppet Herald; Grays, som redogör för den stora expeditionen från Förenta Staterna un der Wilkes kommando 1838—42, och hvarunder 25 ställen besöktes, hvaraf 12 Sfven varit föremål för de med va.r Eugenie utsända vetenskapsmännens forskningar. — De.efter meddelades vegetationsskildringar af öarne Mau.itius och S:t Helena efter hr Anderssons reseberättelse (innehållande för A. B:s läsare bekanta saker). — Parlato;e, prof. i Florens, har utgifvit sin resa i Skandinavien, hvari skildringar meddelas frän medlersta och nordiiga Sverge, Torneå Lappmark, Finmarken, Trondhjem och Christiania, med uppgifter om invånarnes utseende, seder och bruk. I den nästa delen skola närmare växtgeografiska meddelanden lemnas, Ett särdeles märkvärdigt träd har blifvit upptäckt i Kalifornien vid 38? n. lat. och 160 eng. mil från kusten, neml. det af Lindley benämde Wellingtonia gigantea, som når 250-till 320 fot och 5 fot öfver marken har en diameter af ända till 29 fot. Dess ålder förmodas vära 3000 år; det liknar till utssendet en jättelik cypress och kallas med skäl de kaliforniska skogarnes mohark. — En annan klängväxt, Wistaria chinensis från Kina, är märkvärdig; den be-täckte i Liverpool 900 qvadratalnar, hade 6000 blomklasar, som säkert uppburo mer än 330,000 blommore I Frankrike och England har man i sednare tiden. odlat det bekanta sockergräset, hvars saft lempar 10—15 procent socker, och hvars fibrer äfven kunna användas till pappersberedning. Det synes godt uthärda klimatet. Från södra Kina har till Kew botaniska trädgård (blifvit öfversändt den växt Aralea papyrifera, som lemnar det allbekanta tina kinesiska papperet. Det är en växt om 5—6 fot höjd, som i toppen utskjuter mänga handflikiga blad. — Patent har i London blifvit uttaget för pappersberedning af vedfibrer. — Vid undersökning af det mjöl som nu är allmänt bekant under namn af Revalenta Arabica har det befunnits bestå af ärtväxter, såsom FVicia Sativa och Faba, Phaseolus vulgaris och Ervum Lens. — I Berlin har man begynt använda kärnan af hästkastanjen til stärkelseberedning ; den lemnar ock en brun färg. Under årets lopp har i södra Europa härjat en svår sjukdom på vindrufvorna. Många pris hafva derföre blifvit utsattaj för de bästa och mest godkända af handlingar öfver sättet att bota densamma. Så ha! drottningen af Spanien utfästat en belöning af 25,00( dollars. Ett sällskap i Athen en guldmedalj af 40( drachmer. Bland de botaniska inrättningar, som af staten me synnerlig frikostighet omhuldas, äro företrädesvis de England, der. parlamentet bekostar 12 parker och 4 bot. trädgärdar med 80,000 st. årligen. Ensam den i Kew erhäller ärligen 11,000 . Dess ryktbar föreståndare, W. Hooker, har der upprättat ett mu seum, som i 7 rum innehäller prof af alla möjligt växtprodukter och växtfabrikater. mr I NV PA EE ET TE TRE. Stängselfrågan. (Insändt.) Uti Aftonbladet N:o 61 för den 14 Mars förekom mar hland annat an artikel anckiende behandlinge; om BOR