Aftonbladet – 2 april 1855, sida 3

seglirg hopbragte samlingar hade 20,000 rdr blifvit af Rikets Ständer anslagne, så att dessa samlingar genom dessa medel nu: kunnat så förberedas, att akad. ingått till K. M. med förslag till deras vidare ordnande och bearbetning. På akademiens förord hade hrr Scheutz rhållit ett ytterligare anslag till företagande af en resa till England, der den af dem appfunna räknemaschinen ådragit sig välförtjent uppmärksamhet. Andra understöd ha tilldelats prof. Boheman till utgifvande af hahs arbete Monographia Cassididarum, prosten d:r Stenhammar till företagande af en resa till Gottland för fortsättande af sina med offentligt understöd påörjade undersökningar om-öns lafvegetation, Prof. Zetterstedt för utgifvande af ett nytt supplement till hans Diptera Scandinavize, Prof. Fries till en Monographia Hymenomycetum Svecie; och hr Angelin till hans Palentologia Svecica. — Det anslag till orginalmålningar af svenska djur och väx ter, som nu under loppet af flera år utgått, hade användts af hrr Fries och Lindblad till afbildningar af svampar från södra Sverge, sedan största delen af dessa växter från mellersta Sverge blifvit tecknade. — Utlåtande nade af akademien meddelats om decimalsyst: mets användning, jemte förfärdigande af dithörande modeller, om frih. Cederströms fiskodling, m. fl. ärenden. Akademiens skrifter andlingar och Öfversigt af dess förhandlingar) hade blifvit ordentligen utgifna, och hade akademien från flera håll fått emottaga värdefulla uppsatser och meddelanden, hvaraf särskildt omnämdes 2ne från hr Boek. — Från ingeör I. A. Wahlberg som nu åter reser i Afrika, hade hugnande underrättelser ingått. — Den perättelse hr Keyser afgifvit för en till Tyskland med offentligt understöd företagen resa : agrikulturkemiskt intresse har blifvit till landtbruksakademien aflemnad att genom dess försorg till allmännare kännedom meddelås — Amiral Kreuger Kadeinlemnat utdrag af journaler öfver vindarnes förhållande längs svenska kusten, och meteorologiska meddelanden blifvit gjorda af hrr Scheele, Löwenhjelm och Burman, den sednare för åren 1830 —:854. — Talrika gåfvor hade blifvit förirade till biblioteket och samlingarne, hvår af till den mineralogiska afdelningen 300 stbffer, till-den botaniska 1000 för den-nya växtarter (af Hjalmarsson från Honduras, Vahl, Nyman och Andersson m, fl.), till den 2z0ologiska betydliga tillökningar och till den etniografiska särdeles af grefve A. dOtrante. — Det Berzelianska stipendiet hade efter hr Blomstrand lemnats åt hr Bergstrand i Upsala; akademiens resestipendium för innevarande år åt prof. Loven, och det Flormanska åt hr Boek. Afgångna ledamöter voro: inländske, exceHensen Tr. Bonde och prof. Räthke, utländske: Melloni, Mannerheim, Fischer, Gauss, Duverno:s. Invalde: inländske, hirr Carlsund och grefve v. Platen, utländske: Weber i Göttingen och. Klug i Berlin. Härefter afgåfvo intendenterna sina årsberättelser : Prof. Selander afgaf redogörelse för framstegen i astronomi. De förut omnämnde af Argelander och Struwe utförda undersökningar till bestämmande åf vårt solsystemsförflyttning hafva af Galloway blifvit fortsatte med begagnande af iakttagelser öfver de stjernor, söm finnas i södra hemisferen, särdeles af Lacaille utförde på Godaloppsuddeh. Några och 80 af de då observerade stjernorna hafva förrådt en egen rörelse, och genom dessas beräknande har det visat sig, att solsystemets rörelse förtgår mot en punkt på himlen, somvär belägen vid 259? AR. och 34? nordlig deklination. Leverrier har företagit en granskning af planeternas banelementer och funnit att planeten Mercurii omloppstid blifvit småningom allt större; ehuru icke orsakad af etherns inverkan, hvars iniytande på planeternas och kometernas rörelse allmänt antages, utan troligare från det s. K. 2zodiakalljuset, som sträcker sig öfver Mercurii, Veneris och jordens banor, och hvilket, såsom solens atmosfer, deltager i solens rotation i samma led som planeternas rörelse. Då nu dettas rotation är större än planeternas rörelsehastighet, måste de: planeter; som finnas inom zotiakalljuset, småningom erhålla ökad tangential hastighet, hvaraf åter uppkommer ett ökadt solafstånd och en förlängd omloppstid. Under det förflutna året hafva 3 kometer och 6 nya planeter blifvit upptäckta. Hos ingendera. af. kometerna har något anmärkningsvärdt blifvit iakttaget. Pläneterna höra alla till gruppen af: asteroider. som röra sig mellan Mars och Jupiter, och hvilkas antal uppgår till 33. De sist upptäckta, hvilka synas som stjernor af 9:de storleken, hafva erhållit namnen Amphitrite, Bellona, Urania, Zuphrosyne, Pomona och Polymnia. För att bestämma småplaneternas storlek har man jemfört de olika planeternas ljusstyrka, hvilken, under förutsättning att deras ytor ega lika förmåga att återkasta detlånåde solljuset, troligen beror af derås afstånd Och storlek. Artelander har sålunda försökt bestämma diametrarne för Bellona och Ampbhitrite och funnit för den förre 13 geogr. mil och för den senare 18 mil. Vore detta riktigt, skulle det; för att bildä en planet så stor som vår jord; behöfvas öfver 6 millioner så stora som Bellona och mer än 2 millioner så stora som Ampbhitrite. I ändamål att utröna jordens täthet, i förhållande till hvilken Mån först kan rätt uppskatta himlakropparnes, anställde Mäskelyne redan i förra århundradet försök, hvilka sedan förnyats af Cavendish, Reich och Baily.