Aftonbladet – 2 april 1855, sida 3

Esamers Kejsar Nikolaus I. DRAG UR HANS LEFNAD OCH REGERING (). En blick på Finland. Bland de fölk, öfver hvilkå kejsar Nikolus i lifstiden herrskade, är det ett, söm står 088 svenskar närmare än hvarje annht, icke allenast genom närheten och läget af det iland, detta tusen sjöars land,; i Der Finska folkets hjerta slog, Och bars, hvad det fördrog, utan äfven och framför allt genom denna odingens, språkets och samhällsutvecklingens gemensamhet, genom dessa de gemensamma :agarnes, minnenas, stridernas, yckerkes band, hvilka tiden väl redan kunnat i någon nån lossa, men som den likväl aldrig —iså är vår fasta tro — skall förmå att på någondera sidan helt och hållet slita. Eurudan var kejsar Nikolai regering öfyer detta folk? är en fråga, som i detta ögonblick; då den mäktige sjelfherrskaren fträdt från :skådebanan, lifligare än någonsin framställer sig för både finnars och svenskars eftersinnande. Det regeringssystem, som skyr offentligheten för sina handlingar och söm begagnar mörkret såsom ett af sina förnämsta medel att förslafva folken, har visserligen äfven öfver Finland dragit denna slöja af hemlighetsfullhet, som historien endast långsamt förmår genomtränga.. Då och då har dock rågon flik äfven af den slöjan redan blifvit lyftad, och vi vilja för de läsare, som idke förnt hafva närmare kännedom eller bågkomst deraf, här äfven sammanställa några af de drag till teckningen af kejsar Nikolai regering och personlighet, som dervid tid efter sunan blifvit bekanta: För att vinna den ståndpunkt, som erforras för att kasta en blick på kejsar Nikoi förhållande till Finland, är det likväl nögt att först gå några steg tillbaka och rra sig, under hyilka omständigheter och örsäkringar Finland först förenades med Ry8sland. Under den skriftvexling, som 18:8 ach följande är fördes inom vär litteratur emellan förfastaren till den bekanta skriften Om allianstraktaten mellan Sverge och Ryssland år 1812 professorn i Upsala Isr. Hvasser) och den nder psevdonymen Pekka Kouharinen uppädande författaren till Finland: och dess fråmtid (numera kongl. bibliotekarien i Stockholm ås I Arwidsson, efter hvad man trott sig yeta), utgjordes ett bland hufvudföremålen för dessa och åtskilliga andra vid den tiden utgåfng, stridskrifter af den tvistefrågan, huru vida Finland efter år 1809 vore att anse såsom aen stat för sig med representativ statsförfattning, egen styrelseform och egna lagarn, eller om det i sjelfva verket blott vore en rysk provins. Den förra åsigten förfäktades af den förstnämde författaren i sammanhang med hans bemödande att försvara 1812 års politik, och han stödde sig dervid hufvudsakligen på den bekanta landtdagen i Borgå i809 och på kejsar Alexanders under dess sammanvaro utfärdade manifest. Den motsatta åsigten framstäldes af den senare för-. ()-Se Aftonbladet n:r 53,55, 58, 62 och 71.