nu visat sig vara ganska tillfredsställande, enär denr skola, i hvilken den 18 nästl. Februari undervisnir gen för första gången börjats och som då hade enda nitton inskrifne, redan efter tre veckors förlopp, ell: . Iden 12 Mars, räknade icke mindre än 46 eleve hvilka med berömlig flit begagna undervisninger Jag ansåg alltså tiden nu vara inne att framträda me ,. mitt försag, hvilket skeit uti Eskilstuna Allehan: och genom särskilda aftryck, som blifvit utdelade. Er ligt en i dessa dagar erbållen underrättelse från G högst aktad vän i nämda stad, har detta förslag bli vit bemött med både tacksamhet och stor benägenhe 8? I till utförande. Det deltagande i öfrigt, som de . samma redan haft förs äånen röna, skall utan tvifve kraftigt bidraga till en skyndsam och lycklig framgån; Men man finner utan svärighet, att sådane läse ss. hvilka, som planen visar, utan synnerli anstalte:, arbetaren kunna ästadkommas, icke ir kostnad för denna manufakturstad allena, uta skränka sig till Tharhet, Vid de fleste af vär äro af allmän använ. — iska verkstäder, skeppsvar grufvor, jernverk, mekan ed flere industriella ir fabriker, större verkstäder, . sam städerna, konn rättningar, både på landet och 1. en skilling bank arbetarne, förena sig om besparande a. nakthålland i veckan hvardera till bildande och via. Wer mir af en i mån af deras antal blifvande större w upj dre läseanstalt; och jag är öfvertygad, att våra ! lysta egare af industriela verk, inrättningar och ver. städer, som med omsorg befrämja arbetarnes välgång i alla afseenden, icke skola tveka att upplåta rum åt anstalter af ofvannämda beskaffenhet. Det är af förslagets allmänna användbarhet; som jag hemtat anledning till förestäende anhållan om beredande: af en större offentlighet för min framställning: tillNaktningsvärda och tänkande arbetare i Eskilstuna., Ett stort behof för en rättskaffens arbetare är, ait under den tid som kroppen behöfver till äterhemtande af kraft, det vill säga på lediga stunder, kunna bringa själsförmögenheterna uti ett sädant förhällande, som medgifver benägenhet till inhemtande af en med ti. dens fordringar öfverensstämmande kunskap i ämnen tjenliga till väckelse för eftersinnandet i allmänhet och isynnerhet inom yrket, samt om pligterna dervid, hvarigenom arbetarens bemödanden att uppfylla sina skyldigheter lättas och dessutom hans sinne ledes till närmare bekantskap med de handlingssätt som grunda sig hufvudsakligen på gudsfruktan, dygd, sedlighet, ordentlighet, vördnad för öfverheten samt tillgifvenhet för styresmän och mästare. Under ett träget, ofta ansträngande arbete, förgäter man icke sällan alla andra än de kroppsliga behofven. Man föredrager då framför själens uppbyggelse underiledigheten, de förslöande dryckeslagen, eller andra lika förderfliga utsväfningar. Genom dessa s. k. förströelser, sedan de ingått uti arbetarens lefnadsvanor, störes hans egentliga hvila, hans trefnad i hemmet minskas och försvinner. Hans sinne för arbetsamhet och alla de goda egenskaper som borde göra honom aktningsvärd och, det som är beklagligast, känslan af eget värde, aftaga och utplänas slutligen. — Mängen skicklig, kraftfull och af sina förmän värderad arbetare har dukat under för sinnlighetens mängfaldiga frestelser. Han sjelf har sålunda gifvit sig till pris åt förderfvet, och det allmänna har derigenom gått miste om en annars nyttig medlem i samhället. — Lätom oss vända våra blickar från denna bedröfvance tafla till en annan, glädjande och uppmuntrande. En sådan står i arbetarens egen makt, att, utan nägons förnärmande, till egen fördel och det allmännas gagn framställa. Medlet härtill är lätt och föga kostsamt. Ingenting är tjenligare att under lediga stunder leda sinnet till angenäma och nyttiga betraktelser, än läsning. Väljas lämpliga böcker och skrifter, läsas de med uppmärksamhet och begärlighet, och vänjer man sig vid att anse detsom under läsning inhemtas säsom en skatt värd att bevara för att vid passande tillfällen använda, så har man förvärfvat sig en behållning som under hela den återstående lifstiden är räntebärande. Arbetaren finner genom ökad kunskap i sitt yrke, genom inhemtande af godajgrundsatser genom i minnet qvarhållna grunddrag af berättelser om ovanliga personers lefnadshändelser och deras slutliga utveckling till ära, anseende och välgång, samt genom eftersinnande af hvad andra skrifter innehålla uppbyggligt, användbart och förnöjande, ett förr okändt ljus tända sig för tankekraftens uppöfning. Hans lediga stunder blifva dä icke allenast kroppshvilans, de kunna derjemte och förnämligast anses vara själens ledning till ett bättre, hvars vackra och nyttiga päföljder ) skola göra hvilan ljuf, lifva känslan at eget värde och komma att uppskattas högre i den mån de blifva införlifvade med lefnadsvanorna. Men till läsning fordras goda, tjenliga böcker och skrifter. Till deras anskaffande äro penningar nödiga; och arbetaren som genom träget användande af skicklighet och kraft måste förskaffa sig egen och kanhända ett mer eller mindre talrikt hushåll en ofta knapp bergninog, har litet eller intet att använda till böckers och skrifters anskaffande. Detta gäller visserligen den enstaka arbetaren; ty vi vete att ganska få sådana personer skulle kunna förskafia sig en liten boksamling. Här päkallas derföre den sanningen: med samlad kraft kunna stora företag utförass. Om således af flera aktningsvärda arbetare ett läsesällskap inrättades, för hvars räkning nyttiga böcker och skrifter kunde inköpas för att af sällskapets ledamöter begagnas, sä skulle snart det vackra och högst nyttiga ändamålet kunna vinnas. Dertill behöfves blott att t. ex. 200 anbetare förenade sig i den föresatsen, att med den ringa afgiften en skilling banko i veckan, bilda ett sammanskott till inköp samt förvarande af lämpliga böcker och skrifter jerhte bekostanle af ved oeh ljus under den kalla och mörka årstilen. Det här nämda autalet 200 delegare uti läsesällskapet synes i staden Eskilstöna kurma utan svåighetsfördubblas, då det är bekant ätt fabriksförvingen eller smidesmanufaktured har 278 och handtrerksföreningen 64 gesäller, således 342 Personer, tom öfriga arbetare och lärlingar, hvilka näjtlidne ir 1854 voro till antalet 706, hvartill kommer de vid 5. gevärsfaktoriet och lir direktören im. m. Munktells nekaniska verkswad arbetande. Jag är: öfreriygad att stadens sko!styre!se, efter lerom framställd ankållan, ynrestfullt skulle uppläta tt läsrum uti skolhuset, på tider då detta icke beagnas för undervisningen, och således kostnaden för tt sådant rum blifver ingen. ing Man kan icke nog varmt och bevekligt uppmana la rättskaffens och aktnaingsvärde arbetare till ett så ackert, nyttigt och hedrande företag som skyndsamt nrättande af ett läsesällskap, hvilket på lämpligt sätt ammansatt och försedt med enkla; tydliga stadgar, ned visshet skall medföra de fördelar som uti det öregående blifvit framställda såsom beaktansvärda öljder af ett sådant föranstaltande. En kort och sannolikt lättfattlig Öfversigt visar vöjligheten af detta läsesällskaps bildande och unerhäll. ePabDbe er Ae mm RF Fe f ll. Inkomster. 00 delegare lemna hvardera 1 skilling banko i veckan, gör bko 4 rdr 8 sk., eller för året, 52 vec kor, bko rdr 216: 32. nd R Utgifter. Böcker och tryckta skrifter, med och utan plancher samt kartor, inköpas för , ;-s . . bko rdr 120: — Inbindningskostnad .. 25; — Bokskäp, l:sta äret 33:16. Ved ochljus samt städDing ro. svs DB 00 83:16. Tillfälliga utgifter , . b 5: — 216: 32, Det kan väl icke förutsägas huru stort antal böcr och iryckta skrifter m. m., som för 120 rdr bko 1 anskaffas, emedan detta beror af boklädspriset h andra omständigheter; men ett dfverslag torde ck kuana göras som följer: 15 böcker, med eller utan plancher, m: m., å 2rdr .. . bko rdr 30; —