Aftonbladet – 22 mars 1855, sida 2

Dessa frågor äro af intresse, emedan de tyekas uppställda med strängt fästadt afseende på ortens behof. Vi finna deraf huru bränvinsfrågan ännu ständigt sysselsätter dess inbyggare, och vi finna det helt naturligt, då. landtbruket i dessa nejder hittills varit hufvudsakligen grundadt på denna handtering. Sålunda frågas om fabriksbränning verkligen kan bestå utan i sammanhang med jordbruket, hvarefter tycks förutsättas att. detta ej kan ske, och frågas huru dess matning med jordegarnes produkter kan förekommas; vidare hvilka andra förädlingar af jordens produkter kunna sättas i stället för bränvinsbränningen; kan stärkelseämnet i säd och potatis. förvandlas till sirup eller vin eller någon annan koncentrerad vara, som häller sig och bättre lönar transport än den ursprungliga produkten; samt slutligen om förädling af tillgängliga rudimaterier bör ske i smått eller i bolag. Dessa frågor komma säkert, att gifva anledning till en upplysande. diskussion, . och. det skulle ej förväna oss om allmogen -pås sådana trakter, som i anseende till de svåra transporterna ej tro sig kunna umbära husbehofsbränningen, allmänt associerade sig om några få större fabriker, der de kunde med minskad tillverkningskostnad och besparing af-råämnena låta förarbeta den del af sina jordprodukter som de icke kunde med fördel afytira. . :Vi kunna i sådana associationer icke se något olagligt eller..ensg,.tadelvärdt, utan snarare ett framsteg från husbehofsbränningen, hvars demoraliserande inflytande genom koncentrationen på få händer skulle kunna undanrödjas utan uppoffrande-af den närliggande utvägen att realisera sina produkters, förr än man genom , ett. bättre hösbållningesätt lärt sig att undvara den. Huru Göingeboerna ordnat sin -låndtbruksundervisning är oss ännu ej rätt klart. Hr Norin är en man som mycket itrats ej blott för landtbiruksskolor i strängare mening, utan för något slags. högre. läroverk, , lätopade. för allmogens barn der landthushållningen i hela dess vidd, både till sin vetenskapliga grundläggning och sin praktiska tillämpning, blefve undervisningens föremål, på ett.sält..att den fyllde hela allmogens behof :af.sinrniesodling på samma gång det satte dem i stånd att i det. tekniska och ekonomiska : följa. sin tids framsteg. Misstaga vi oss ej alltför -myeket, har detta förslag äfven varit delgifvet representanter af bondeståndet vid de sednare riksdagarne och åtminstone man och man: emellan diskuteradt, ehuru det: hittills, vare sig emedan det ej ännu blifvit nog klart utarbetadt eller tiden ej ansetts gynnande,. ej. blifvit offentligen framstäldt. Sjelfva tanken, i och för sig sjelf, är emellertid riktig och förträfflig och kommer nog en, gång. att vinna gebör. Det har varit de nuvarande landtbruksskolornes fel att hufvudsakligen bilda allmogens.. söner till rättareeller inspektorsämnen för -destörre egendomarne. Här deremot vore frågan att bilda dem till förträffliga brukare af sin egen jorl och på samma gång gifva dem den anpart af allmän och medborgerlig odling för hvilken de vore mottaglige. En allmoge-högskola efter Grundtvigs id, eller dermed beslägtad, vore. den högsta formen af sådana undervisningsverk. Vi se alltjemt huru med växande sjelfständighet och välmåga hos. vår bondeklass äfven behofvet af och kärleken för en högre upplysning ständigt göra sig gällande, och vi misströsta ej att en gång få se bondeståndets repregentanter vid riksdagen taga saken om hand. Det är sannt, att jordbruket i Sverge ännu står långt tillbaka för det i rikare och mera odlade länder, men åhågan är en. gång väckt, och den sista tidens ofantliga framsteg hafva visat hvad vi kunna åstadkomma i den vägen. Hvad åter den allmänna odlingen angår, står Sverges åkerbrukande befolkning redan långt framför de flesta andra länders, och det behöfdes endast väl ordnade, och lätt tillgängliga undervisningsverk och. tillfällen till en passande läsning, för att göra Sverges allmoge till den mest upplysta och, aktade bland alla nationers. Vi skola med all möjlig uppmärksamhet följa de glädjande tecken till detta slags framsteg hos vår åkerbrukande befolkning, hvilka numera lyckligtvis icke äro någon sällsyntket, och vi äro tacksamme för alla. .enskilda meddelanden af detta slag, rörande smärre landtbruksmöten, öfverläggningar i kommunala ämnen, 0. 8. v., hvilka tjena att komplettera de stundom nog kortfattade redogörelserna i landsortstidningarne. pr nn nd NAR ER