Aftonbladet – 20 mars 1855, sida 3

T aAa 0 OO vergifvandet af sina gamla, kära vanor och sin fordna sysselsättning, hvilken, om ock bekymmersam, likväl afkastade så mycket att man deraf hade sitt lifsuppehälle; nödvändigheten att finna sig i audra lefnadsoch verkningssätt, och att söka ett nytt och kanske alldeles obekant yrke; skilsmessan frän slägt och vänaer, liksom äfven från moderspråkets kända ljud, för att lefva bland främmande menniskor, med hvilka man, för obekantskapen ned deras spräky måste lik en döfstum, försaka nöjet att kunna samtala... med ett ord utvandringen är ett så vigtigt och mycket väsadt steg, att dess utförande ej nog allvarligt och möngsidigt kan tagas i öfvervägande. Den, som obetänksamt och lättsinnigt kastat sig in uti detta företåg, kan vara viss om att sedermera få bittert ångra let. Af hvilka orsaker man ock mä bringas till tansen på utvåndribg, bör man likväl först noga undersösa, om det ej kanske är rädligare att stanna qvar, och den, som öfvertygat sig om det senare, må geoast uppgifva hvarje tanke på utflyttning, foga sig i sin belägenhet och med nytt mod fortskrida på den iefnadsbana han en gång beträdt; ty man vet hvad man här har och kan förtjena, men hvad som väctar ati ett främmande Jand och huru man der kandraga sig fram, det vet man åeremot icke. Vi varna sälaces allvarligen för hvarje obetänksamhet, och råda tvärtom att strängt undersöka skälen till utvandring, för att, om vågskälen nedsjunker till förmån för utvandringen, men denna sedan icke har väntad framsäng, ätminstone ega den trösten att man icke hand lat lättsinnigt, utan efter moget öfvervägande af alla ;mständigheter gifvit sig in i företaget. Boken är indelad i fem kapitel: beslutet, cörberedelserna, inskeppningshamnen, hafvet och Amerika; och inom hvart och ett af dessa nser man under särskilta rubriker upplysniazar och råd rörande dithörande förhållanden. Uti den första afdelningen förekommer bland annat sn utförligare skildring af de trenne stater, Illinois, Wisconsin och Iowa, der svenska och norska utvandrare på den senare tilen företrädesvis anlagt sina nybyggen. I afseende på valet af inskeppningshamn gifver förf. företräde åt de från Hamburg och isynnerhet åt de från Bremen utrustade emigrantfartygen framför de engelska, holländska och franska, och vi hafva äfven från andra håll hört ett sådant företräde tillerkännas åt de förra, såsom underkastade en omsorgsfullare kontroll från auktoriteternas sida till skydd för utvandrarnes säkerhet, helsa och beqvämighet. Emellertid erinras, att för den svenske utvandraren resan med svenskt fartyg alltid är att föredraga, såvida skeppets inredang och öfriga veqvämligheter något så när svara mot hans billiga fordringar.. Huru mycket man äfventyrar genom oförsigtighet redan i-valet af fartyg, kan bland annat slutas af följande lilla anekdot, som vi låna af författaren: Frän att lättsinnigt e:ler godtroget, utan att närmare tzga kännedom om fartyg och kapten, företaga öfverres .n till Arherika, vilja vi — säger han — uttryck ligen varna; och till stöd derför vilja vi omnämna föl jande exempel: Vid ett besök hösten 18:3 å svenska konsulatet i Newyork, anmälde nägra, just då till denna stad med ett amerikanskt fartyg ankomna norrniän, klagomäl öfser kaptenens-och besättningens härda och orcenskliga behandlisg emot dem under resan från Europa. Ej allenast hade kaptenen tvungit dem natt och dag att arbeta, minskat deras kost, knuffat och misshandlat dem, utan äfven hade besättningen, med knifven möt deras bröst; tvupgit dem att framtaga och gifva ifrån sig deras mediörde verktyg, samt penningar ! I Konsuln hänviste dem till ea advokat; men som denne fordrade att en större summa, penningar skalle före processens börjab deponeras som säkerhet i den händels: den tappades, och då större delen af dessa menniskor: ämnade sig inåt laadet, kunde de naturligtvis ej äfventyra att utvänta dea osä.ra utsängen af en process emot landets egna undersåter, — en process, som måhända dessutom genom listiga advokater kunde i åratal utdragas. — Då dylika obehagliga uppträden icke äro sällsporda, kunna vi ej med tillförsigt anbefalla utvandraren en bättre väg, iå han ej med ett godt och ändamälsenligt inredt svenskt fartyg kan företaga öfverresan till den nya verlden, än den öfver Bremen eller Hamburg. Rörande det förnämsta vilkoret för all fortkomst i Amerika, arbetsamheten, och följderne af dess motsats, sysslolösheten, har förf. åtskilligt att förtälja, hvaraf vi anföra följande: Arbete finnes alltid. i Amerika, blott man har lust att arbeta. Men arbetslust måste man hafva, ty tigzare och Iättingar uppmuntras icke af den minsta gifva att fortfars med sitt yrke, förutsatt att de ega arbetskraft. För verkliga bjelpbehöfvande finnas en hel mängd stiftelser, och som fullkomligt vederlägga den oriktiga åsigten, att yankees äro härda och utan medlidande, och att derrs sträfvande efter renningar icke lemnar dem tid att tänka på välgören et; ty denna irift, förenad med gästfrihet, ligger fullkomligt i Nordamerikanarens karakter. Den torftige utvandraren bör derför betänka, att man i Amerika icke tigger hvarken slantar eller brödbitar, såsom det i Europa brukas. Aldrig äntu har det i Amerika lyckats näzon handiverksgesäll att uppehålla lifvet genom i Europa vanligt, all hederskänsla tillintetgörande tiggeri, och amerikanaren hatar detta så grundligt) att han icke bevärdigar tiggaren med något svar, utan helt tvärt vänder honom rygzsen. Lättingen måste hos sig iopregla det amerikanska ordspråket: help you self (hjelp dig sjelf), ty han kan vara säker om att förr 8 s.älta ihjel, än att erhålla någotunderstöd. Detta kan man icke heller annat än gilla, ty sysslolösheten, hvilken, såsom bekant är, bör anses som alla lasters begynnelse, blir på detta satt fullkomligt utrovad. Om någon skulle tro sig kunna i Amerika lefva af sina långa fingrar, få vi härmed säga honom, att derstädesplägar man göra en ganska kort process med sådant slags folk. Vi inskränka oss till dessa utdra; såsom prof på förf:s stil. Författaresignaturen synes häntyda på en af den svenska allmänheten känd och värderad tonkonstnär, som under de sistförflutna åren gjort en konstresa i de Förenta Staterna och derunder sjelf tagit kännedom af många bland de förhållanden, som han här skildrar. Han har genom utgifvandet af detta arbete säker ligen gjort mången landsman en god tjenst; och den lilla boken (170 -sidd.) skall läsas med nöje äfven af andra, än sådana: som sjelfve rikta sina tankar på utvandring, Vi hoppas för öfrigt, att de sistnämde icke under innevarande år och efter de nyaste underrättelserna från Amerika skola uppgå-till så sort antal som under några för gående år varit fallet. (Insändt.) Mälarens vattenstånd. I lördagens Attonblad förekommer en förfrågan af en strandegare vid Målaren, hvsd som af deputerade för behandling af frägan om reglerandet af nämnde sjös vattenhöjd, bland hvilka deputerade jag finnes uppräknad, biifvit ätgijordt sedan ssmmenttädet vid