Aftonbladet – 20 mars 1855, sida 1

TAPVÄIGIRI-TaRGTG. STOCKHOLM, den 20 Mars. Utrikes Korrespondens-artiklar. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 9 Mars. Kejsar Nikolai död utgör en af dessa tilldragelser, som menniskornha ha svårt att icke betrakta såsom en Försynens:skickelse. Den här i allmänhet gjort ett sådant intryck; men öm man än betraktade den från sådan synpunkt, återstode att veta om Försynen velat blott straffa eller om hon dermed velat inverka på förhållandena i denna verld; och om denna fråga ännu är oafgjord för dem, som uti detta dödsfall se Guds finger, så ärj detta af ännu större skäl förhållandet i afseende på de sirnen, som äro mindre benägna ätt inblanda den gudomliga makten i våra an-4 gelägenheter. Dessa sednare bemöda sig att): på rent menskliga grunder läsa i framtiden, och deras åsigter visa sig, såsom alltid är fallet, mycket skiljaktiga. Den ena påstår att, till trots för allt hvad man kan säga omdt. Rysslands traditionella politik, var det kejsarens personliga vilja, som åt denna politik gaf den djerfva riktning, hvilken frambragt krisen, och hvilken sjelfvaden allmänna meningen i Ryssland ansåg framträda i otid; — en annan försäkrar tvertom, att kejsaren härutinnan endast lydde en nationalanda, som med hvarje dag blef alltmer och mer tryckande, och under det den förstnämnda åsigten kommer till den slutsatsen, att Nikolai död innebär en utsigt till fred; så betraktas Nikolai bortgång af den sednare meningen såsom en. ny utsigt till krigets fortfarande, och den fredsbenägenhet som tillskrifves Alexander II förmår dem att än ytterligare tro, att han skall önska åt det parti, som representerar den allmänna andan hos havs folk, gifva bevis just på motsatsen. Mellan desta båda bestämda åsigter sväfvar det största antalet, som ej vet hvad man skall tänka. Hela: vår press, med undantag af ett enda blad, visar samma ovisshet. Hvarje tidning fruktar, att händelserna skola komma dess gissninzar på skam, och en hvar öfverlemnar derför helt försigtigt problemets lösning åt händelserna sjelfva. Skulle man emellertid vilja döma efter den termometer, som kallas börsen, så skulle den politiska horisonten ha klarnat betydligt. Några timmar efter det telegrafunderrättelsen om Nikolai död inträffat i Paris hade jag att passera boulevarden, der den 8. k. da petite bourse eger rum. Stor, uppståndelse! HN y a 3 francs de hausse, (priserna ha stigit 3 fråncs), 3 fr. 50 de hausse, 4 fr. de hausse, 4 fr. 50 de hausse, ljöd det från alla håll, med blott några minuters. mellantid, under det att konstaplarne oupphörligen framföste den nära nog kompakia massan, skrikande :avancez! messieurs, avancez! När den verkliga börsen öppnades, skedde det ned en hausse på-3-procentsräntan af 5 francs. Så uppfattades underrättelsen i första difligheten af affärsverlden hos oss. För min del anser jag frågans ställning ha föga förändrats; de egenfliga tvistämnena äro oförändradt desamma. Om jag emellertid icke kan anse den kris, som upprörer Europa, vara framkallad ensamt af den bortgångne czarens personliga vilja, är jag dock böjd att i en viss grad anse. hans personliga inflytande ha bestämt de tyska makternas politik, och om jag i andra afseenden anser fredsutsigterna ha snarare minskats än ökats, tror jag deremot att i det afseende jag nyss antydt hafva dessa utsigter betydligen vuxit. Kejsar Nikolaus utöfvade på flera bland de tyska furstaroe ett slags tjusningsmakt, hvarpå man berättat mig exempel som synas otroliga. Jag har någon geng förut nämnt, att jag i Wien har en vän, som innehar en ganska hög plats, och hvilken äfven är särdeles förtrogen med allt hvad som rörer den orientaliska frågan. Jag har alltid hört honom förklara de tyska hofvens obeslutsamhet till en stor del grunda sig på detta czarens personliga välde. Om det är ondt om förutsägelser beträffande framtiden, tryta deremot ingalunda betraktelser öfver det förfutna, och enhvar håller på sitt sätt liktal öfver den mäktige dödlige som nedstigit i grafven. Döden har det goda med sig, att den bringar alla till allvar, öch bland våra tidningar är den till tonen lättaste bland dem alla, sjelfva Charivari, icke den som gör de minst träffande och tänkvärda sammanställningarne;: Rysslands sjelfherrskare,, säager denna tidning, torde ofta, vidtanken på den rol han spelade i Europa, ha sagt till sig sjelf: jag är auktoritetsprincipens högsta spersonifikation: Hvilken allmän skakning skulle icke inträffa om jag fölle ifrån! ... vHan dör! och alla börser stiga; alla konservativå intressen fröjdas! Paris, London, Wien Berlins Amsterdam Jugna sig. Hvilket ämne för eftertanken It. .. Jag skulle försumma att anteckna ett för Tvår tid karakteristiskt dag, om jag uraktläte . omnämna, att det ultra-katolska partiets organ hos oss, Univers, säger att kejsar Nikolai bortgång är ett verk af den heliga jungfrun, som velat på detta sätt återgälda verlden den jära som kyrkan -beredt hentie genom proklaI merandet af dopmen om hennes obefläckade