Aftonbladet – 17 mars 1855, sida 3

Article Image
börlig domstol, som Bernard och jag skola hädanefter mötas, efter han tycker mera om skandalen, som denna rättegång redan bar väckt och helt säkert än ytterligare kommer att väcka. Ansvaret för följderna deraf kommer äfvenledes att drabba honom, icke mig! ... En sak vill jag likväl råda hr pastor Bernard till, nemligen: att taga sig till vara och att icke spänna bågen för högt eller för mycket trotsa allmänna opinionen ... Svenska nationen är lika så sannt gudfruktig som längmodig, förståndig och ädelsinnad:; det fordras mycket innan hon beslutar tråda utom gränsen af sitt naturliga lynne; men kommer hon en gång utom denna yräns, så Gud nåde den eller dem, som dertill gifvit nägon grundad anledning! Flera under förflutna tider timade händelser bekräfta en historiska sanningen af dessa ord!... Emellertid kan jag icke un4 rtrycka den sorgliga känsla, hvaraf mitt hjerta intages vid tanken, att i det fria Sverge, i dess huf2udstad, midt ibland hvad den ädelsinnade svenska nationen har högst och ypperligast att framvisa och vörda, är det i det upplysta nittonde århundradet vöjligt, att en katolsk prest här fär ostraffadt antasta en fader, som så nyss förlorat sitt dygdiga och höcst älskade barn, genom jesuitiska ränker, f r hvilka Jenne prest varit förut och nu är starkt misstänkt; att denne fader instämmes för polisdomstol, (s m icke härvidlag är rätta forum, eftersom åt denne fader Jifeit förvägradt att iörhören finge hällas för öppet skrank, på det att möälet mätte få den största möj iga offentlighet); att denne fader liksom lägges till last, att han försöker freda sitt kära baros minne från snslagelsen att möjligen kunnat öfvergå till en anan religionslära, än den, uti hvilken bans dotter blifvit undervisad och uppfödd! — Ett brott, som lagen 3 raffade för nägra är sedan med landsflykt! — och hur:vdant har denne faders eller mitt uppförande va;. under mitt 41-äriga vistande i Stockholm ? Huru bar jag u pfyllt mina pligter som trogen undersåte, edlig svensk man och tillgifven mina medmenniskor? På huru många olika sätt bar jag icke bjudit till att sara nyttig genom träget arbete Jag skulle då på sålat sätt lönas för alla mina bemödanden. Och vid allt detta skulle icke det saktmodigaste inne förbytas till en billig barm ? Hura mycken oenighet, hvilken djup sorg, huru aspga bittra tårar i skötet af förot eniga familjer nar icke proselytmakeriet så brottsligt ästadkoromit ch uipressat ? Har då den ädla, ridderliga svenska nationen glömt ieo odödlige Gustaf Wasas omätliga välgerning ? Emot pastor Bernard :örbebäöller jag mig altså öpen rekonventionstslan. Stockholm d. 9 Mars 1855. Gustaf Backman, Ryttmästare.n Pastor Bernbard förbehöll sig till följd deraf, att, -ter det dagens protokol! blifvit justeradt, få del af tetta anförande och med skriftligt svar detsamma benöta; anhållande dock br pastor Bernhard, att, enär a artikel af ungefär enabanda innehäll som det.a snföra de fuvnits tryckt uti den här utkommande tidiogen Folkets Röst, hr ryt mästaren Backman måtte tillspörjas huruvida han hade sig bekant, på hvad sätt denna tidningsartikel tillkommit. Å sistberörda framställning förklarade öfverstätbälareembetet att afseende, ledande till den af hr pastor Bernhard begärda undersökning, icke kunde fåstas. Med hr ryttmästaren Backmans och öfrige i saken :ub!andade personers begifvande blef ett uti det skriftiiga antörandet förekommande ord, som innehöll föro : Iampniog mot ett af de i mälet hörde fruntimmer, utstroket, hvarefter och då hr ryttmästarens uppmärks samhet fästades derä, att han, som begärt remiss af mälet till domstol, borde för erhållande deraf mnärmare bestämma såväl beskaftenheten af den angifvelse han ville fullfölja, gom emot hvilka personer den iktades, hr ryttmästaren anhöll att en annan dag få sig i målet slutligen yttra, med bifall hvartill målets vidare handläggning utställdes till näst:ommande tisiag, den 13 dennes kl. en qvart öfver 11 f. m., då pastor Bernhard och ryttmästaren Backman äter borde sillstädeskomma; hvilket afsades. Afträdde. Efter befallning Carl Dalgren. —— — Ösfverläkaren vid Danviks hospital doktor C. U. Sondån har i dag hos öfverståthällareembetet skriftligen anmält, att snickeriarbetaren Johan Olof Ariel Wingren, hvilken för siunesförvirring den 17 sistl. Februari intogs ä Danvikshospitalet, i dag kl. 9 f. m. .. .delst hängning i sitt rum inom hospitalet afhändt sig lifvet. Rapporten icnehäller att Wingren, som shuru grubblande förhällit sig stillsamt, endast sysselsatt sig med nedskrifvande af e:t slags predikulngarn. — Öfverståthällareembetet förordnade att Winrens lik skulle undergå medicolegal obduktion. — Samtlige poliskommissarier hafva i går, hvar i in trakt, infunnit sig ä ätskillige krogar och tasit prof ä det bränvin som försaljes. Det anbällna bränviset, som förvarats uti särskild halfbutelj, försegI.des, och kommer att af vederbörande undersökas, för att utrönas hvad ingredienser och gradtal detsamma innehåller. Det torde i sammanhang härmed ej vara ur vägen att fästa uppmärksamheten på öfverståthållareembetets kungörelse af den 13 i denna månad, som innehäller nya stadganden i afseende på de timmar å helgdagar under hvilka de ställen, å hvilka bränvin och spirituösa drycker utskänkas, få hällas öppna, och hvilken i morgon för första gången kommer i fråga att tillämpas. — Trvenne qzinnor, hustra Ljunggren och qvins.ersonen Andersson, hade i går f. m. begifvit sig upp . buset N:o 48 vid Malmskilnadsgatan för att förriga om rum vore att byra. Uti en förstuga hade de anträfta en större koffert, och denne hade de geast hjelpts åt med att forsla till sin bostad i huset N:o 6 vid Oxstorgsgatan. Uti kofferten, tillhörg fröen Kökeritz, förvarades en mängd smutsiga klidesersedlar. Kommissarien Jäderin, underrättad om stölen, lyckades redan i dag att icke allenast gripa tjufszarne utan äfven återskafta större delen af detstulna. Lundgren och Andersson, i dag från häktet ins:sllde il polisförhör, erkände att de stulit kofterten och sins nellan delat linnepersedlarne, och uppsköts målet is om onsdag för vidare upplysniogars vinnande. YTOR TROS Telegrafrapport. Hamburg den 17 Mars (i dag), kl. 11, 16.

17 mars 1855, sida 3

Thumbnail