Aftonbladet – 16 mars 1855, sida 3

än då han vore tillstädes. Men då predikanten ifrå-: gasatt att den erbjudna undergisningen skulle kunna blifva förfångarheskadhg, såmt köhgkstyrelsen anseit sig icke ega att utan bevis autaga cn sädan far håga för grucdad, helst de personer, som erbjudit sig att meddela undervisningen, ingåfvo förhoppning om motsatsen, så hade kongl. styrelsen trott sig böra å: ställer taga kännedom om beskaffenheten af den ifrå-. gavarande undervisningen, för hvilket ändamål kongl. styrelsens ledamöter vid skolans öppnande förliden gårdag infunnit sig å fängelset samt väntat att då äfven der finva fängelsets predikant tillstädes, för att, innan sökanderne började sin verksambet, vägleda dem med sina råd och synnerligast lemna dem upplysning om verkliga beskaffenheten af hans farbågor, på det att sökanderne måtte kunna undvika allt, som deråt kunde gifva näring. Om fängelsets predikant vid ett och annat tillfälle, dä hans tid sådant medgaf, bevistade den ifrågavarande skolundervisningen och : vid andra tilifällen uppmanade någon af sina embetsbröder att densamma öfvervara, skulle utan tvifvel inom kort erhällas en icke på hugskott, utan på verkliga förhållandet grundad öfvertygelse om den ifrågavarande skolars nyttiga eller skadliga verkningar; och trodde kongl. styrelsen sig uti detta grannlaga ämne ej böra fälla något afgörande omdöme hvarken å ena eller andra sidan förr än en sådan öfvertygelse, på sätt nu antydt blifvit, hunnit vinnas; man emellertid kan vara förvissad att de personer, åt hvilka tillstånd nu vore lemnadt att meddela fängarne uadervisning, skulle beredsiligt rätta sig efter de g:unded märkningar, som af predikanten välvilligt framställdes, likasom han å sin sida äfven kundevara förvissad att kongl. styrelsen ej skulle underlåta att å så beskaffade anmärkningar fästa allt det afseende, hvaraf de kunde vara förtjente; och hoppades kongl. styrelsen, att predikanten vid ew närmare efiersinnavde sjelf skulle finna den väg, koagl. styrelsen nu snvisat, vore den enda rätia att följa, för att kucna på ett koogl. styrelsen och predikanten värdigt sätt söka bereda framgång åt Kongl. Maj:is nådigt uttalade välvilliga afsigter i sfseende på fållna medmenviskors förbättring och väl, under det att deremot ett fortsatt framgående i den riktning, h-arefter predi-banten i denna angelägechet uppträdt, kunde få ut.eende af hallstarrighet, som minst borde väntas från fängelsets predikant, hvilken biand fäsgels-ts tjenstemän just vore den som företrädesvis med svörsia beredvillighet och välvilja borde gen. m råd och upplysniogar söka vägleda och uaderlätta sökandernes verksamhet, så att den mätte säkrast lända till den nytta, som dermed vore afsedd. Dä nu predikanten Schultzberg, uppå tillfrågan huruvida han vore i tillfälle att nästa söndag komma sökanderne till mötes å fängelset, härtill svarade, att han icke visste, om han dertill vore oförhindrad; så fana kongl. styrelsen nu godt förständiga predikanten Schultzberg, att nästa söndag den 28 dennes kl. !, till 2 eftermiddagen på straffoch arbetsfängelset å Norrmalm vara kausliledamoten Cederschiöld till mötes, för att uti det ifrågavarande ämnet med sökanderne rådpläga. Schultzberg afträdde. Den 29 Januari. S. d. Efter kallelse ochanmälan förskom predikanten vid straffoch arbetsfängelset ä Norrmalm, Schultzberg, dervid för honom till justering upplästes kongl. styrelsens den 22 i denna månad förde protokoll i fräga om en söndagsskolas hälladde vid nämde fängelse; dervid Schultzberg erkände protokollets rikighet, med undantag deraf, att Schultzberg inför kgl. styrelsen vid ifrågavarande tillfälle skall hafva ytrat, att han grundat sina omdömen, rörande ifrågavarande ämne, på hvad han sjelf sett och hört och ej pä sin egen inbillning eller an iras utsago, utan således pä verkliga fakta, hvilket på Schultzbergs begäran i denna dags protokoll antecknades. Schultzberg afrädde. och dag som ofvan In fidem Carl Olof Brink. Ofvanstående 3:ne handlingars likhet med originalerna intyga: A. E. Afzelius, P. M. Wallinder, Pred. vid Stockholms stads Pastor på Långholmen. fängelser.