Aftonbladet – 15 mars 1855, sida 2

Ineuve, er son eller den lille abbe de Chavigny Hvad gäger ni ?, utroBade chevalieren öfverraskad, fröken Therese de Villeneuve. .. Har äfven försvunnit, och ännu bar man ej lyckats få den ringaste underrättelse om henne, efter hvad jag hört af generalförpaktaren, som sedan den olyckliga händelsen förlorat både matlust och sömn. Utan tvifvel bedrager man den stackars gubben och det är mycket lätt, isynnerhet när hans högtälskade hustru och den elaka abbedissan i Val-de-Gråce behaga stämpla emot honom; Nå väl, min sköna, hvad förmodar ni? Det vet jag icke, men alltsedan den dagen herr de Villeneuve försökte stryka ett streck i sin frus visa uträkningar ådagalägger hon em viss fruktan att tala i hans närvaro. Af nåd, tala tydligare. Anser ni min son och hans vän i stånd att hafva enleverat fröken de Villeneuve? Jag tillstår det en dylik sak verkligen skulle förvåna mig af Philip efter så som jag uppfattat hans karakter. Jag tänker ingenting. Men ännu en gång, då alla tre försvunnit samma dag och på samia sätt, kan med skäl antagas att alla tre ro invecklade i sammaes äfventyr och löpa samma faror. Nå väll Om nu verkligen min son och abbe de Chavigny enleverat fröken de Villencuve, så hvem kan väl jag ställa fill ansvar för det, säg, min nådiga? Min bäste chevalier, det är ej fråga om ansvar, men jag er för afgjordt att herr Philip nog skrifvit några lugnande rader till er och herr de Chavigny och så fort som möjligt skyndat tillbaka till Paris, der han vet sig med den största otålighet väntad, ifall de stackars gossarne verkligen varit fria i sina andlingar. Tro mig, chevalier, det ligger någon hemlighet under det här, hvilken vi begge hafva intresse af att uppdaga, ni som far, jag som vän. Fru de, Villeneuve är bestimdt icke så okunnig om sin dotters öde som hon låtsar, den sluga frun misstror sin man, sedan hon erfarit den del han tagit