Aftonbladet – 13 mars 1855, sida 1

allt detsamma, som är sagdt rörande stäfvan. Ar sån af trä, så bör den nödvändigt vara invändigt målad med oljefärg. Men då mjölken slås ur stäfvan i sån, låter man den vanligen gå genom en silinrättning, ofta bestående blott af en träskål med ett hål i bottnen, hvari man sätter några färska granrisqvistar. Hela denna inrättning tyckes enkom vara påfunnen för att göra mjölken sur. Der mera omsorg användes, finner man en öfver sån utspänd skir silduk af linne, hvarigenom mjölken får rinna och således silas, — Detta är utan tvifvel bättre, men förutsätter en särdeles sorgfällig rengöring af silduken emellan hvar gång den begagnas, hvarförutan den bibehåller en liten portion mjölk, som surnar i luften och alstrar syra vid silningen. I Holstein tvättas sildu karne alltid i varm lut samt sköljas sedan i rent vatten. Ett fint durkslag af förtent jernbleck är den bästa silduk och kan hållas rent utan möda. Har mjölken nu lyckligt genomgått dessa båda operationer, så föres den från. Jadugården, betet eller ängen till mjölkkammaren. Man bör härvid sorgfälligt tillse, att: mjölken ej alltför mycket sqvalpas och sålunda kommer i stark beröring med luften, hvars syre genast inverkar på henne, Mjölkkammarens beskaffenhet är sf stor vigt. . Han bör kunna hållas sval om : sommaren. samt. tillräckligt varm om vintern, och anses 12 å 15. grader Cels. vara den lämpligaste. temperaturen; äfven bör sörjas derför att luften i mjölkrummet alltid. är frisk och ren. Mjölken silas! nu i bunkarne, af hvilkas beskaffenhet mycket beror: : Bunkaraf trä äro de sämsta, och måste målas med oljefärg för att blifva användbara. Bunkar af glasjstengods eller porstlin äro göda; men bräckliga. De bästa äro af jernbleck, invändigt förtenta eller målade med fast och härd oljefärg. — Sjelfsilningsapparat; som gör dem dyra och svåra att hälla rena, kan ersättas genom användandet af en liten bäfvert (sifon) af glas, hvarmed .mjölken aftappas, då g-äddan blir qvar. . Så sker i många mejerier i England. Ått.den äfven kan frånskiljas med vanlig skumning behöfver ej sägas. Högst angeläget är att.skumningen sker innan mjölken har antagit någon syra...: Underlåter. man detta, så får man. ostpartiklar, i. gräddan och följaktligen i smöret, som deraf inom kort tid härsknar och aldrig länge kan förvaras. godt. Med :sett; ord: mejeri-ägarens hela sätt att, tillvägagå, vid beredningen af godt smör, kan sägas vara en beständig. strid mot: syra. i mjölken, emedan hela.hans: frame gång. beror derpå. . Man har derföre föreslagit att till. mjölken sätta. kolsyradt. natronj;och Trommer har i en,utgifven. skrift högeligenförordat. denna. metod. ,. Det vissa är, att den icke funnit någon ingång i praktiken... Natron är ett alkali och smöret är ett fett ämne.. Men alkalier och. feta ämnen. bilda. såpa. Smöret förlorar också genom. .en sådan tillsats af natron hela den friska och behagliga smaky. som gör godt smör, så angenämt. Det har, på sednare,.åren -uppstått.en slags mani, att med.snabbgående tjerninrättningar bereda smör på några få minuter. . Vanligen får man härigenom döst och dåligt smör. Det är, . vid -bedömmandetaf. en-smörtjerna; bättre att hon ger godt: och mycket-smör,,än att.det vinnes. några minuter hastigare. Vår gamla svenska smörtjerna är ganska -god, men har dock sina olägenheter, särdeles vidi varm sommarluft. Både Anthonys--och. Rowans smörtjernor: (begge afritade i K.. Landtbruksakademiens handlingar l1:te del.) äromycket goda tjernor. .--Den.sistnämnda bar:varit-använd i hr Hedengrens på Riseberga utmärkta mejeri i många år. Sedan nu smöret är färdigt, återstå trenne vigtiga operationer: dess. bearbetning, saltnin och inpackning. I Holstein, der man i ne förstår konsten att göra smör som håller: sig, tvättas det .aldrigs Det nedsänkes. väl vid stark sommarhetta uti iskallt. vatten för att svalna och blifva fastare; men det-knådas aldrig.i vatten, , såsom vanligen: sker i Sverge. Man valkar det blott på ett . slätt bord. eller stenskifva, till dess. att mjölken blifvit utpressad. Derpå betäcker man det -medsalt och-låter det-stå i 12.å 24timmar. Härefter valkas och slås det för. andra gången och får ånyo, hvila i 24 timmar; nu tillsättes ytterli gare något salt och bearbetningen förnyas för tredje gången. vita Smöret;. som genom den myckna: bearbetningen förlorat hvarjesdroppaaftjernmjölken, synes nu torrt och: liknande. vax.: Det nedpackas-då istunnornaj: hvarvid iakttages att ihgavtomrum uppstå, hvarjemte itillses att Jaken, somsbör vara. fullt mättad medsalt; alltidstår öfver smöret! och-betäckerdet: Saltet som användes är alltid renadt;torkadtvochi fint-rifvet.. Kan man: ej: få köparenadt. salt, så kan hvarje ländtman:rena det sjelf. Man slår nemligen i ett kärl enkanna kokhett: vatten.på 30. skålp. salt; omrör det hela då och-då under ett par-timmarsoch-1åter det lösta afrinna genom sen: gles: duk. Saltet som: qvarstannar är nu rent och upp