Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 2

. — En qvarlefva från Februarirevolutionen, Åtskilliga läsare torde påminna sig att efter 1848 års revolution ett försök gjordes af socialisterna att upprätta en s. k. Bytes-bank, d. v. s en anstalt förmedelst hvilken varor kunde utbytas mot varor. Man blef nyligen i Paris icke litet öfverraskad då man vid en domstol för civila mål upptäckte att en dylik bank ännu fanns qvar under firman Schull O:0, och att dess verksamhet bestod i att emottaga förbindelser af industriidkare att leverera varor till ett värde från 20 fr. till 100 fr. och, när dessa förbindelser blifvit bragta i omlopp, gifva förbindelsens utgifvare andra förbindelser till lika belopp på ett annat slag af varor, att levereras af en annan bland bankens kunder. En industriidkare vid namn Guillebaud fick i sistliden Oktober några sådana sedlar i sina händer till ett belopp af 210 fr. och underskrifna af en tapetserare vid namn Boudet. Den 1 Nov. gick han till Boudets bod och tog saker till ett belopp af 210 fr. Sedan sakerna blifvit aflemnade, lemnade han till Boudet bans egna förbindelser i betalning, men denne ville icke emottaga dem, på den grund att han sålt sakerna för kontant betalning. Då parterna ej kunde blifva ense, kom saken för domstol. Boudet pästod att han ej vore förbunden att emottaga Bytesbankens sedlar i stället för lagligt mynt, änsköns de voro underskrifna af honom sjelf. Han yrkade derföre att hans ätertagande af möblerna skulle förklaras lagligt, eller ock att han måtte erhål:a 210 fr. i kontanta penningar. Guilleband å sin sida yrkade att Bondet skulle åläggas honorera sina egna förbindelser. Domstolen var af den mening, att om