förta vårdag, sjölägenbet direkte på Stockholm; — hvilket härmed tillkännagifves Herrar Varsreqvirenter. Stockholm i Februari 4855. ; nd EGGERT NAUCLER SON; STOCKHOLM, den 24 Febr. Den för hela det svenska landtbruket vigtiga frågan om den af tre rikestånd föreslagna nya stängselförfattningen fortfar ännu att utgöra hushållningssällskapernas öfverlöggningsämnes De flesta hafva emellertid redan yttrat sig, och omdömena hafva med öfvervägande majoritet utfallit, om ej för en omedelbar tillämpning af den af bemälte riksstånd uttalade grundsgatsen, att enhvar må hålla vård om sina egna kreatur åtminstone med uttryckt öfvertygelse att denna är målet hvartill lagstiftningen i detta afseende bör gradvis närma sig. Det kunde också lätt förutses att utgången skulle blifva sådan; bristerna i den närvarande författningen voro alltför stora; både den intellektuella upplysnihgeti och den materiella kulturen hade stigit alltför högt för alt ej motsätta sig qvarståendet af en lag, hvars rättsgrund är bevarad från den afiägsna period af samhäöllenas barndom, då boskapen var den egentliga egendomen, men jorden deremot en allmän tillbörighet, tillfallande den zom gjorde sig besväret att taga och inhägna vissa områden deraf. Bibehållandet ända ner i en tid, som eljest i alla afseenden erkänner eganderättens helgd och stadgar ansvari äfven för underlåtenheten att offentligt tillkännagifva hittegods och återställa det till dess bevisliga egare, af en gröndsats, enligt hvilken sjelfva jorden med hvad derpå växer ej anses såsom okränkbar egendom, så vidt den ej är vederbörligen bomörkt genom denna barbariska massacker af växande ungskog som på vårt språk kallas en laggild gärdesgård, kan endast förklaras af det ringa värde som, till följd af åkerbrukets ännu ringa framsteg, besittningen af sjelfva marken hunnit tillvinna sig i det allmänna begreppet, då denna mark endast delvis ännu var i egentligaste mening tagen i besittning, det vill säga förädlad genom derpå nedlagdt menskligt arbete, så länge det gamla trädessystemet var det rådande. Men detta system, som ännu för ett par decennier sedan var regel hos allmogen i de flesta af våra provinser, her till betydlig del måst gifva vika för ett mera rationelt landtbrukssätt och qvarstår numera äfven hos allmogen endast såsom ett undantagsförhållande, som står i begrepp att försvinna och ersättas af det bättre. Den rörlighet och det förökade jordvärde, som varit frukten af landtbrukets ofantliga framsteg under de sista tio eller tjugo åren, gör en grundlig reform af stängselförfattningen till en brinnande nödvändighet, till ett oundgängligt vilkor för den vidare utveckling af Sverges modernäring, hvarom nu allt förenar sig att väcka de ljusaste förhoppningar. : i förbige ingalunda de svårigheter, besvär och kostnader, som åtminstone under första tiden af den föreslagna författningens tillämpning skulle komma att bli företrädesvis kännbara för den mindre jordbrukaren. De fördelar den nya stängselgrundgatsen erbjuder till ersättning kunna endast långsamt och delvis göra sig förnimbara, och den starka anhängigheten hos vår allmoge vid fädernas seder och vanor gör naturligtvis ganska mycket till att låta vådorna och nackdelarne af förändringen uti föreställningen framstå i det starkaste ljuset. Vi respektera också motiverna för bondeståndets invänningar, äfven då vi icke fullt kunna erkänna deras giltighet, och vi önska att vid tillämpningen af den nya grundsatsen, hvilken regeringen svårligen lärer kunna undgå att godkänna vid utfärdandet af den nya författningen, all möjlig varsamhet, skonsamhet och grannlagenhet må blifva iakttagna. Men vi kunna ej undertrycka den smärtande öfvertygelsen, att motståndet mot den af alla de öfriga stinden antagna stängsellagen aldrig hade hos bondeståndet blifvit så häftigt, om ej en dyning hade varit qvar af de med så mycken skicklighet under bränvinsfrågang behandling uppspelade politiska passionerna. Vi kunna åtminstone icke annorlunda förklara den ifver, hvarmed ledamöter af detta stånd, äfven på sådana orter som genom sina naturförhållanden eljest borde anses särdeles gynnande för en allmännare tillämpning af den nya stängselgrundsatsen, vid hushållningssällskapernas sammankomster bekrigat densamma. Den olyckliga, med förrädisk konst uppspelade misstanken att lagförslaget endast vore ett försåt, utsatt för bondeståndets sjelfständighet, ett våldsamt försök att undertrycka dess intressen och aftvinga dem deras egendom till herremännens förmån, visar sig äfven i denna fråga, och det ger verkligen ut som skulle man hafva inbillat allmogen i somliga trakter, att den af de tre riksstånden beslutade förändringen ginge ut på att med ens utrota alla gärdesgårdar i hela landet, liksom man i somras, medan bränvinsfrågan ännu var under behandling, hade utspridt den föraställningen hos allmogen här och der i landet, att meningen var att låta vherrarnen bränna