Aftonbladet – 24 februari 1855, sida 2

rkänna vara det lättaste och ändamälsenligaste P (4) Denna fråga synes verkligen vara kinkig; kan hon cke nöjaktigt besvaras, så ligger deri en bekännelse, utt någon vinst omöjligen kan påräknas; ty annars rore nog enskilde kapitalister redobogne att fresta; (5) ch denna bekännelse innebure en ännu ledsammare, emligen att de gjorda försöken till beräkningar icke iro tillförlitliga; ty de vilja ju visa, att företaget bär ig bra. Det är emellertid föreslaget, att Stockbolms komnun skall sjelf göra och bekosta det; och anläggningssumman skulle sammanbringas genom lån. Gesom hvem skulle nu länet upptagas och anläggningen administreras? Iagen faller på annan tanke, än att let skall ske genom den kommunalmydighet, som förraltar stadens penningeangelägenheter i allmänhet och ipptager de län, dem staden behöfver göra. Men det. ir icke denna myndighet, som skall göra det i detta. all. Och hvarföre? (6) Af hvad skäl har man just här-ati frängätt en tanke, som synes på de sista tiderna. hafva begynnt göra sig gällande, eller att stadens. oenningeförvaltning bör sammanföras, i stället för att splittras ? Arbetas icke just nu på sammanförande af lera skiljda drätseladministrationer? Hvad kan då. vara anledningen, att uppläningar och förvaltning uti vatten-finanserna skola tillskapa ett nytt filialdrätselverk för Stockholm? Alla, som hafva finansiella förhållanden till staden, hafva vant sig att uppgöra med lrätselkommissionen ; och denna har stort förtroende, nästan oinskränkt kredit. (7) Och hvaraf kommer denna kredit? Jo derutaf, att kommissionen har under sin hand all stadens kommunala egendom, alla dess ordinarie inkomster, och att hela staden står bakom säsom en löftesman och såsom ett hypotek? Är det rätt att splittra denna borgen och detta hypotek? Och på hvad sätt vill man i förevarande fall splittra den? Icke genom anvisande af någon del af hypoteket, som ligger i den gemensamma egendomen och inkomsterna, blott genom att låta löftesmannen utgifva en borgensförbindelse, bredvid och utom den stora allmänna, d. v. s. utgifva en ofonderad, s. k. galgsedel, om hvars verkliga. beskaffenhet strax mera. (8) Har drätselkommissionen icke fått nägon påstötning? Har hon icke blifvit anmodad, att taga affä. ren i sin hand? Eller har hon icke velat? Det senare är det troligaste; och säkert bedrager man sig, om man tror, att kommissionen vägrat, emedan hon icke trott sig om att på sin kredit anskaffa medlen; lika stora och dyra företag hafva blifvit af henne utförda. Redan detta tyckes säledes visa, att någonting, om icke halsbrytande, ätminstone osäkert och äfventyligt mäste ligga i förslaget; och om man än skulle tro, att penningarna kunna af den tillämnade filialkommissionen sammanbringas, så torde det hvarken blifva sä lätt eller på så goda vilkor, som drätselkommissionen skulle kunnat bedrifva saken. Dethypotek, som den tillämnade filialmyndigheten har att. erbjuda, blefve ett sockenstämmobeslut om en borgen, men, väl till märkande, en borgen icke för en bestämd summa, med bestämd ränta och äterbetalning, utan för en summa som framdeles kan komma att blifva bestämd. (9) (4) Hvar står det skrifvet, att komiterade skulle hafva ansett detta för ändamålsenligast? Förhållandet är alldeles motsatt, såsom hvar och, en kan inhemta af deras betänkande, der allt går ut på att visa fördelen af att icke öfverlemna denna sak åt ett enskilt bolag, och der skälen, hvarföre man följaktligen icke heller velat göra något försök att utbjuda anläggningen åt ett sådant, äro tillräckligt utvecklade. (5) Enskilta spekulanter kunna väl icke associera sig för ett företag, som de åtminstone för närvarande icke hafva någon utsigt att få öfvertaga. Att de eljest icke skulle saknas, torde så mycket säkrare få antagas, som förmodligen icke någon vattenledning i hela verlden finnes, som i likhet med Stockholms undfått en summa af 350,000 rdr bko snart sagdt såsom gåfva, och erfarenheten visat att vattenledningarne i städer äro ganska vinstgifvande företag, äfven utan sådana presenter. (6) Här ställer sig åter insändaren okunnigare än han förmodligen är. Eller skulle han icke hafva sig bekant, att Stockholm representeras hufvudsakligen såsom borgerlig stad genom magistraten, femtio äldste och drätselkommissionen, men såsom kommun deremot genom sockenstämmorna och sockenstämmonämnden? Och då dessutom ett så vidtomfattande företag, som anläggningen af en vattenledning, erfordrar en temligen vidlyftig och tidsödande förvaltning, har komiten på ganska goda skäl ansett nödvändigt, att en särskild administration för densamma tillsättes, på samma sätt som förhållandet t. ex. också redan är med stadens gatubelysning medelst gas, för hvilken äfven en särskild administration blifvit bildad. (7) De filiala drätselverk, som i sednare tider tillkommit för Stockholms stad, stå i förvaltningshänseende icke i beröring med borgerskapet såsom särskild korporation, utan med sockenstämmorna, som omfatta alla medborgare. Så t. ex., utom den ofvannämda, äfven stadsnämnden eller öfverstyrelsen för fattigvården, allmänna sundhetsnämnden, direktionen öfver allmänna arbetshuset, i viss mån kurhusdirektionen o. s. v. Kan insändaren vara okunnig härom? Att det påtänkta sammanförandet af Stockholrfis penningeförvaltning skulle afsedt ett ställande af det hela under den borgerliga representationen, torde vara en nyhet. Åtminstone hafva vi ännu aldrig hört något sådant föreslås, men väl hafva vi sett röster höja sig för motsatsen eller för öfverflyttningen till kommunen (sockenstämmorna). (8) Detta tal är för enfaldigt och med förlof för ovärdigt, för att förtjena något svar. (9) Att drätselkommissionen omfattat företaget med värma, derom gifver dess afgifna och af dess öfverstyrelse bifallna utlåtande nogsamt vittnesbörd (se Aftonbladet n:r 22). Uppstode på allvar fråga att drätselAE NE ss ner höradornnkntndatn