skeppen och de stora rodomontaderna.s iimes klandrar amiralen hufvudsakligen för hans påstående att han insändt en utförbar plan till Sveaborgs intagande, men likväl icke satt den i verket och nu söker vältra skulden för sin overksamhet på amiralitetet. Morning Post fordrar till och med att amiralen för sitt tal skall ställas för krigsrätt. Äfven Östersjöflottans officerare har Napier uppretat mot sig: genom sitt yttrande. En bland dem, kapten: Elliot, befälhafvare på linieskeppet James: Wattv, har sett sig föranlåten i Times protestera mot påståendet att den praktfulla Öster-sjöflottan var illa bemannad och ännu sämre: disciplinerad. Kaptenen protesterar deremot å sina officerares och sin besättnings vägnar; han försäkrar att manskapet utan ringaste brott mot disciplinen uthärdat de svåra pröfningar för hvilka det under förlidet års fälttåg varit utsatta och blott hyst den önskan, att få tillfälle att i handling visa sin duglighet, sin hängifvenhet och sin tapperhet. Den märkliga striden om Napiers tal synes emellertid ingalunda vara afslutad. Med anled-ning af lord Berkeleys yttrande har nemligen: Napier till den underhusledamot, som genom: sina interpellationer framkallat Berkeleys yttrande, aflåtit följande skrifvelse: Jag har blifvit högligen förvänad öfver amiral Berkeleys svar på edra frågor. Det är icke min afsigt att inlåta mig i nägon ordstrid med den tappre amiralen, men jag tillåter mig säga er, att dä de dokumenter — hvilkas framläggande jag hoppas man skall fordra — blifva kända, skola de visa att jag blifvit uppfordrad att bandla i strid mot mitt eget omdöme, — att jag blifvit tadlad och slutligen afskedad frän mitt befäl. Jag har äran etc. Charles Napier.v Det lider intet tvifvel att denna skrifvelse skall gifva anledning till frågans förnyade upptagande, dervid åtskilligt af intresse torde Komma i dagen. Den på telegrafväg omtalade proklamationen, hvari drottningen förbjuder britiska undersåter att hafva något umgänge med fienden eller befrämja hans fördelar, är af följande lydelse: ,Victoria R. Enär underrättelse ingått, att vissa handliogar af i hög grad högförrädisk beskaffenhet: blifvit företagna eller försökta af vissa engelska un-dersåter, som gynna drottningens fiender, dels inom gränserna af heones majestäts eget rike, dels i omräden på andra sidan hafvet, såsom att bygga eller hjelpa till att bygga krigsskepp, anskaffa lifsförnödenheter, vapen, förräd eller taklage, att tillverka och inpassa, eller hjelpa till med att tillverka och. inpassa, änvgmaschiner, vare sig för sådana skepp eller för andra krigsändamäl, eller också att ingå kontrakt. eller förbindelser om sagda föremåls anskaffande, eller på annat sätt hjelpa, bistå eller understödja drott-ningens fiender i länder bortom hafvet uti det krig, som de föra och underhälla mot hennes majestät, — så vill hennes majestät, genom förevarande kongl. proklamation, underrätta alla dem, som kunna inlåta sig i ofvan berörda företag och handlingar, eller som på annat sätt kunna hjelpa, bistå och understödja drottningens fiender, att de göra sig skyldige till att häktas, hehandlas såsom förrädare och detta efter lagens hela stränghet. Gifven i Windsor den 8 Febr. 1855. Med anledning af förändringarne i ministåren hafva åtskilliga af dess ledamöter blifvit nödsakade att underkasta sig nya val till sina platser i underhuset. Detta är förhållardet äfven med lord Palmerston som redan den 12 dennes blifvit återvald för Tiverton. De i går och i dag ingångna tidningarne omförmäla några modifikationer uti den ursprungligen uppgjorda fördelningen af regeringsdepartementerna mellan kabinettets medlemmar. Dervid hade hr S. Herbert blifvit kolonialminister, och man finner också af vår i går meddelade telegrafdepesch att det var kolonialministersembetet hr Herbert nedlade vid sitt utträdande ur ministeren. Lord Russells sändning till Wien synes vinna bifall inom pressen. Lorden sades skola ledsagas af hr Hammond, hvilken såsom ständig understatssekreterare i utrikesministeren är fullt förtrogen med Englands diplomatiska förhållanden. Resultatet af Wienerkonferenserna,, säger Times, måste bestå deri att så skyndsamt som möjligt ådagalägga, om freden är möjlig, eller, i händelse den icke är möjlig, uti hvilken utsträckning och med hvilka medel kriget kommer att fortsättaso. Man anser Russell just vara rätta mannen att bringa dessa frågor till afgörande. Hr F. Peel, andre son till den aflidne sir Robert, har blifvit understatssekreterare i krigsministeren. Hr Layard var först i fråga till denna post. Genom den ifrågasatta förökningen af armen kommer budgeten för densamma att stiga till 13,721,158 , d. v. s. förökas med 6,589,001 . De 1000 som samlats för de sjuka i Scutari ha blifvit använda, och Times uppmanar till ny insamling. Times omförmäler, att ett handelshus erbjudit sig att taga hela engelska härens proviantering på entreprenad, äfven om den skulle aflägsna sig ända till 200 mil (eng.), från kusten. Huset förbinder sig att i lägret leverera trenne måltider om dagen och utfäster sig till den största punktlighet. Det begär intet bistånd af regeringen, men undanbeder sig hvarje inblandning i si: a inrättningar. Det begär af regeringen hvarten skepp, hästar, vagnar eller manskap och hyser inga betänkligheter i afseende på de svårigheter som vägarnes beskaffenhet kan uppresa mot transporterna. I betalning fordras 3 sh. 3 pence om dagen för hvarje man, hvarpå huset beräknar sig kunna ha 9 pence om dagen i förtjenst på hvarje man. Dessutom erbjuder det sig att emot en extra godtgörelse af 3 pence per man förse soldaterna med förträffliga tält. På detta sätt skulle 30,000 man kunna hela året igenom födas för 1,825,000 , och regeringen behöfde icke längre bekosta lifsmedelstransporter o. 8. Vv. TYSKLAND. Från Frankfurt skrifves, att redan den 12 hade från de flesta förbundsregeringarne stadfästelse å det fattade beslutet om krigsrustningarne ingått. Österrike har, då det omfattade det af förbundsdagen nu tagna beslutet, uttryckligt förklarat sig vidhålla sin uppfattning af förhållandena och reserverat sig sin rätt att åter upptaga sitt förslag. me oo