Aftonbladet – 22 februari 1855, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. Skildringar från Krim. Omer Paschas besök i lägret. — Ryska soldatens lynne. — Huru turkarne behandlas af de allierade. Om Omer Paschas besök i lägret vid Sebastopol skrifves till en engelsk tidning, i ett bref från Balaklava af den 17 sistl. Januari, följande: Serdaren Omer Pascha har varit här en knapp halfannan dag och hans besök försiggiek utan all militärisk paraering, hvilken, efter hvad man säger, den turkiska fältherren uttryckligen skall hafva undanbedt rig. Vid pass 20 temligen anständigt klädda soldater af bhärvarande osmaniska kär voro kommenderade som hedersvakt hos honom; äfven de osmaniska officerarne gjorde honom sin uppvaktning, ehuru i en temligen tarflig uniform. På nyfikna från alla läger var det naturligtvis ingen brist; alla, som kunnat skaffa sig permission, hade skyndat hit för att få se den mycket omtalade fältherren. Äfven tartarerna voro ganska talrikt representerade, men mer än alla andra voro de ryska fängarne nyfikna att få se, ansigte mot ansigte, den berömde härföraren. — Vi sågo fältherren under det han begaf sig till krigsrådet hos lord Raglan. Hans figur visar mycken militärisk stelhet, isynnerhet häller han hufvudet ovanligt rakt. Hans uppträdande var på intet vis imponerande. Omer Pascha bar en vanlig släpmundering och derofvan en mantel. Hans heit och hållet kroatiska fysionomi har en temligen hvardaglig stämpel och höjes endast genom det rika, ehuru något gråsprängda, skägget Deremot lyser ögat med en sällsynt eld, blicken är ovanligt befallande och genomträngande, vittnande på samma gång om en okuflig energi och om ett särdeles koleriskt temperament. Serdaren, som under resan hit varit sjösjuk, såg blek, utmattad och missnöjd ut; man sade att det var med motvilja och endast till följd af sultanens befallning som han rest hit. Detta lär väl också vara sannt, ty hans sätt att bete sig var särdeles kallt och återhällsamt. I krigsrådet, till hvilket general Canrobert infunnit sig från Traktir och som äfven bevistades af generalerna Bosvet och Bourgoyne, skola mycket häftiga scener bafva förefallit, och först efter en tre timmars debatt blef det möjligt att komma till någon enighet. Korrespondenten öfvergår derefter till att beskrifva det bristfälliga skick, hvari hospitalerna befinna sig. Der saknas både tillräckligt utrymme och tjenliga