Aftonbladet – 21 februari 1855, sida 2

— Vi läste för icke länge sedan ien Nordamerikansk tidning att ett jernvägsbolag i Förenta Staterna i en process om 5 cents blifvit dömdt till en skadeersättning af 8200 dollars. På samma sätt bar aftryckandet i vårt måndagsnummer, under afdelningen Norge, af fem stackars rader ur Christianiaposten gifvit anledning till en liflig artikel på mer än en spalt i dagens nummer af Svenska Tidningen. Dessa få rader, som kanske endast få af våra läsare bemärkt, rörde de till Svenska Tidningen insända artiklarne som yrkide neutralitetens bevarande för alla möjliga fall, och hvari den norska tidningen tycker sig igenfinna ryska sympatier. Svenska Tidningen tadlar oss strängt för det vi aftryckt dessa rader, således epligt dess (Aftonbladets) kända grundsatser deri instämmande, menar Svenska Tidningen. Huru ofta skola vi nödgas protestera mot det ständigt upprepade påståendet att allt hvad som i Aftonbladets refererande afdelningar ur främmande tidningar utan någon särskild anmärkning anföres skulle få anses uttrycka redaktionens egna åsigter? Är det måhända Svenska Tidningens mening att äfven påbörda 083 delaktighet i ryska czarens åsigter, derföre att vi stundom aftrycka hans proklamationer? Hon kunde åtminstone göra det med samma rätt som hon nu söker göra oss solidariskt ansvariga för Christianiapostens omdömen om hennes insändares politik. Vi måste i anledning häraf erinra Svenska Tidningen, i fall det skulle hafva fallit henne ur minnet, att, ehuru vi icke precist funnit oss belåtna med Svenska Tidningens någon gång uttryckta beundran för vissa ryska sjelfherr-. skares, deribland sjelfva eröfrarens af Finland shögsinthetp, vi likväl uttryckligen förklarat, och det ej en utan flera gånger, att ett egentligen ryskt parti i Sverge, det vill säga ett parti som önskade Rysslands öfvermakt öfver Sverge eller ens öfvervägande inflytelse i Norden, svårligen låter tänka sig existera i vårt fädernesland. Vi hafva några gånger s:ridt och torde ännu länge få strida med politiska motståndare om begreppet fosterländskhet,, hvilken deupprätthållande samhällslärornas målsvisat särdeles ringa betänklighet vid att eles vbetingadt frånsäga sina motständare, såsom äfven Svenska Tidningen torde kunna ———r— ENTRE Re