Aftonbladet – 20 februari 1855, sida 2

DHornnolms; inalleS 000. UNUCf Salla ud RaUuc NON dessa conferenzer 205 personer blifvit utstötta ur me nigheten. På Island hade sekten haft föga framgång; ander 8 månaders tid hade blott 2 proselyter gjorts, ehuru 2 äldste voro i verksamhet derstädes. I Norge bade 71, i Skäne 126 blifvit döpta. — I Danmark verka för närvarande för mormonismens utbredande: 1 af de sjuttio,, 78 äldste, 80 prester, 78 lärare och 48 diakoner. Alltifrån Krimexpeditionens första dagar har det varit föremål för allas begrundanden hvilken anfallsplan som hastigast och säkrast skulle föra till det slutliga målet med denna expedition: Sebastopols betvingande. Uti ett af de sednaste numrorna af det franska bladet Journal des Debats förekomma några betraktelser öfver detta ämne hvilka, för så vidt man på afstånd kan bedömma förhållandena, synas oss ganska sunda och träffande. Den åsigt som uttalas i den ifrågavarande artikeln beträffande den sannolika utgången af en genast företagen stormning anse vi isynnerhet vara förtjent af uppmärksamhet. Alimänheten och hären, yttrar Journal des Debats, har längesedan erkänt att man misstagit sig uti sina på förhand uppgjorda beräkningar beträffande Sebastopols styrka och beträffande den förmodade omöjligheten för ryska regeringen att till Krim sända en betydlig armå. Närvaron af denna arme har gjort operationen invecklad. Det är numera fråga om icke blott att utföra en belägring, utan att utföra ett stort fälttåg. Sebastopols belägring skall blifva minnesvärd, och vi finna knappast uti historien någon belägring som med afseende på svårigheter af alla slag kan med densamma jemföras. Dessa svårigheter ha sin orsak icke blott uti den oblida årstid under hvilken man är nödsakad att fullfölja belägringen, ty flera andra ryktbara belägringar ha utförts under vintern, ch bland andra belägringen af Danzig, hvilken fortgick uti ett klimat som var vida strängare än klimatet på Krim. Det är icke den ryska hjelpkåren som hejdar eller besvärar de belägrande. Denna kår har blifvit slagen vid ett första, icke förnyadt försök. Hvad som sedan fyra månader qvarhåller de allierade armåerna under Sebastopols murar, det är de befästningar hvilkas betydenhet man icke hade anat, och denna nästan oräkneliga mängd af kanoner, som sätta ryssarne i stånd att mångfaldiga sina batterier och att utan afbrott underhålla den häftigaste eld. Vi yttrade att en hvar misstagit sig il afseende på Sebastopols styrka, till och med de militärer som befunno sig utanför platsen. Vid afseglingen från Varna egde man högst bristfälliga underrättelser. Resande, hvilka icke rundt kring staden upptäckt några sådana ofantliga trevåningsfästen som vid inloppet till hamnen, öfverensstämde alla i den uppgiften att staden på sydsidan hade blott obetydliga försvarsanstalter. Då den engelskfranska armån landsteg voro visserligen befästningarne icke heller hvad de äro för närvarande, då ryssarne alltifrån belägringens början fullkomnat och förökat dem. Emellertid var staden redan då skyddad af den krenelerade mur framför hvilken dessutom funnos karantänsfästet, tornbastionen, mastbastionen och tornet Malakof. En enkel graf med: ett blott påbörjadt bröstvärn förenade med hvarandra dessa verk, hvilka sjelfva voro ofulländade och ingalunda hade den höjd och betydenhet som man sedermera gifvit dem, och hvilka icke destomindre kunnat ögonbliekligen förvandlas till väl armerade batterier. Från spetsen af de höjder, som på långt kanonhåll beherrska Sebastopol, ser man framför sig hela staden. Då man anlände dit, erbjödo dessa ofulländade och låga jordbefästningar ingen vördnadsbjudande anblick. Man påminner sig också huruledes uti bref från armen omförmäldes att en del officerare då varit af den mening att man bordt begagna sig af Alma-segern och af ryssarnes tillfälliga oordning för att omedelbart skrida till stormning, och huruledes de nu, då belägringen dragit ut på tiden, ångra att detta råd icke fick göra sig gällande. Många anledningar finnas till den öfvertygelsen, att ett så djerft försök hade föga utsigter att lyckas. Vi äro öfvertygade att rekognosceringarne af platsen icke blifvit verkställda nog uppmärksamt och på nog nära håll. Sebastopol kunde hvarken anfallas med fältartilleri eller tagas genom öfverrumpling; man skulle på ett sådant försök ha förlorat mycket folk utan att lyckas; det hade varit ett ganska olycksbringande nederlag vid belägringens början. Enligt vår åsigt har man således ingenting att ångra. Man påminne sig Saragossa och Constantineb. General Lefebyre-Desmouettes, och kort derefter marskalk Moncey, ville med storm taga Saragossa, som icke egde andra befästningar än sina till citadeller förvandlade ofantliga kloster samt några i största hast uppkastade och med några kanoner armerade barrikader. De blefvo tillbakaslagna, och sex månader derefter måste man skrida till en belägring af staden efter alla konstens reglor, med betydande hjelpmedel och med en afl marskalk Lannes kommenderad armå, som ! sderstöddes af marskelk Mortier. Marskalk : Ciansel vill: på samma sätt genom öfverrumpliag taga Constantineh; han misslyckades, derföre att han saknade groft artilleri. Vågstycken och kraftåtgärder böra i krig icke förvökas annat än på rationella grunder, jå öjerfheten har andra utsigter för sig än blotta slumpen. Det är sannt att man stun