— I anledning af ett till Aftonbladet :ör förliden måndag insändt, helt kort utdrag ur ett bref från Hjulsjö, hvari omtalas, att till detta pastorat, som är regalt och för närvarande ledigt, troddes en skolman, som är till åren och dessutom har svag hörsel, vara på högsta ort designerad, hafva vi emottagit en insänd artikel, (hvars omåttliga längd redan förbjuder dess införande i tidningen) hvari den förmodade kandidaten, som på ett alltför tydligt sätt betecknas, på det varmaste förordas, både för sina ovanliga kunskaper och sin administrativa förmåga, till erhållande af det nämnda pastoralet, samt de bästa följder för socknen ställas i utsigt, i fall han af konungen utnämnes till den ifrågavarande befattningen. För öfrigt innehåller den insända artikeln åtskilliga anspelningar på :den förmodade författaren till det först införda. brefvet, hvilka icke passa för offentligheten, och vi tro äfven att den ifrågavarande skolmannen. han må nu vara hvem han vill, icke skulle vara särdeles belåten med införandet af denna emfatiska, utan tvifvel oombedda.rekommendation, hans förtjenster må föröfrigt vara huru stora och obestridliga som helst. Det är ledsamt att dylika skriftvexlingar någonsin kunna uppstå; men sådan blir följden af. det-oefterrättliga befordringssättet. Församlingen måste uppföra gyckelspelet af ett val, vid hvilket regeringen ej är bunden att fästadet ringaste afseende äfven om socknemännen skulle enhälligt förena sig om en af de sökande eller kalla en fjerde profpredikant.