STOCKHOLM, den 15 Febr. Landtbruk. Utsigterna för nästa sommar.) Boskapsgödning. I Vi yttrade i vår föregående: artikel, att i fall, såsom sannolikt är, vestmakternas flottor komma att besöka Östersjön nästa sommar, den svenska landtmannen borde kunna draga betydliga fördelar genom den afsättning på hans produkter som derigenom skulle beredas. och att, med antagande deraf att de engelska eller franska autoriteter som ega att draga försorg om provianteringen, bättre ville värda sig om sina egna fördelar än som skedde förlidet år, det dernäst berodde på landtmannen sjelf att bereda sig utvägar för begagnandet af den fördelaktiga ställningen. I första rummet bör detta kunna ske genom försäljning af gödboskap, om hvars urval vi yttrade några ord, och skola vi nu tilllägga några åsigter om det bästa sättet för sjelfva gödningens verkställande, hvari det ej är sällsynt att se landtmannen begå ej obetydliga misstag. Hvad som landtmannen framför allt bör tillse, är att gödningen verkställes på ett ekonomiskt sätt och sålunda verkligen blir vinstgifvande. Det är högst sällsynt att gödningen med säd, såsom det hufvudsakliga kraftfodret, lönar sig; hvaremot dess användande såsom bifoder, och gifven i små portioner, ofta är ganska fördelaktigt. Det är hö eller grönfoder och halm, rotfrukter och — när den finnes — drank, som utgöra de hufvudsakliga foderämnena. Om oljkakor, ehuru ett förträffligt fodermedel, kan endast bli fråga i små portioner, emedan de, likasom säden, falla sig för dyra att gifva i stora qvantiteter. För att kunna med fördel göda, är det af vigt att ej uppställa andra djur än dem som t) Forts. från n:o 12.