Aftonbladet – 14 februari 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 14 Eebr. Vi meddela med nöje nedanstående af en aktad vetenskapsman författade uppsats om läroämnena inom skolan, för de många sunda tankar den innehåller, ehuru vi uti en vigtig unkt äro af olika mening med författaren. Denna punkt är den, som angår önskvärdhbeten af latinundervisningens gemensamhet för de olika bildningslinierna inom vårt offentliga elementarläroverk. Författaren anser detta läroämne böra vara gemensamt för alla, som hunnit till ett visst stadium, hvaraf skulle följa, att det nu vidtagna så kallade dispenssystemet, hvad latinet angår, borde upphöra. Vi tro deremot, att en sann bildning i vår tid kan vinnas äfven utan latin, och att det derföre bör få bero af föräldrars eller målsmäns afgörande, huruvida en gosse skall lära detta språk eller icke, och vi hafva alldeles icke af hvad författaren i detta afseende anför kunnat öfvertygas om romarespråkets behöflighet för dem, som för praktiska ändamål söka en vetenskaplig underbyggnad. Vi äro likväl ingalunda derföre några vänner af det nu rådande dispenssystemet, hvilket beklagligen blifvit lika illa anordnadt genom 1849 års kungliga cirkulär, som det i allmänhet vid läroverken blifvit illa utfördt. Men vi förbehålla oss att en annan gång få anföra skälen för vår afvikande mening, och fästa endast våra läsares uppmärksamhet på de åsigter, som författaren i öfrigt utvecklat uti nedanstående uppsats. Om lärocämnena inom skolan. Ingen fråga är af mera vigt än den om de allmänna läroverken; ty det är ej blott det nu uppväxande slägtets undervisning de hafva sig anförtrodd, utan de inverka äfven på det kommande, dess tänkesätt och seder; och det sätt hvarpå de uppfylla detta ansvarsfulla förtröende bestämmer till en väsentlig del fäderneslandets framtid. Lärarnes nit och skicklighet är dervid visserligen alltid en hufvudsak; men för möjligheten att kunna motsvara en så hög uppgift är det nödvändigt att läroverkets organisation icke hindrar, utan så vidt som möjligt befordrar deras bemödanden. Det är en erkänd sanning att den allmänna undervisningens egentliga ändamål är att väcka och utveckla lärjungens egna förmögenheter, der