Aftonbladet – 10 februari 1855, sida 3

UTRIKES. ENGLAND. Den allmänna stormlöpning från den engelska pressens sida mot den nu afgångna ministeren, med anledning af de försummelser som densamma låtit komma sig till last, har naturligtvis förskaffat tidningarna och deras korrespondenter många bittra fiender bland de högmögende, för hvilka det naturligtvis varit i hög grad påkostande att se sina eller sina väns ners okunnighet och svaghet på detta sätt blottade inför landet och inför verlden, på samma gång som de ha att befara omstörtandet af det system, hvilket hittills åt rikedomen och slägtförbindelserna förbehållit all makt och alla värdigheter i samhället. Vi ha redan omförmält den offentliga uppenbarelse af denna ovilja mot tidningarne, hvilken lät sig förnimmas i öfverhuset för några dagar sedan, då lord Winchilsea högeligen beskärmade sig öfver den förfärliga tanken att en tidningskorrespondent erhållit ransoner i lägret på offentlig bekostnad. Krigsministern, hertigen af Newcastle, tog föga mindre illa vid sig och sökte på allt sätt afskudda sig misstankan att ha på något sätt varit delaktig i ett så himmelskriande tilltag. Det kunde väntas att den engelska pressen icke skulle dröja att upptaga den sålunda kastade handsken. Också finna viredan i Daily News en artikel, som ådagalägger tidningarnes och tidningskorrespondenternas betydelse under den närvarande krisen. Efter några ord om Pimes särskildt och olämpligheten deraf att någon skilnad göres mellan den ena eller andra tidningens agenter, fullföljer Daily News sålunda: Men dessa reflexioner åsido, så se vi i sjelfva verket ingenting tadelvärdt uti att tillåta tidningarnes referenter eller korrespondenter, som vistas vid armen, åtnjuta fältranson, med det vilkor nemligen ait de sjelfve eller deras principaler betala den. Statens kassa kan derigenom icke lida något förfång. Det är icke lätt för personer, som följa med i fält och icke äro i regeringens tjenst, att förskafta sig sina dagliga förnödenheter, och allmänheten ä sin sida drager fördel af tidningsreferenters eller korrespondenters vistande på krigsteatern. Beträffande pratet om den nytta fienden skulle kunna vinna af våra tidningsberättelser, af hvilka de kunde begagna sig till vår egen nackdel, så är detta ett uppenbart nonsens. Innan några underrättelser från armen hunnit hit och derefter blifvit synliga i tidningarne samt slutligen på. telegrafväg kommit till S:t Petersburg, bar ezaren på en mycket kortare väg erhållit alla de notiser han behöfver. Vära generaler kunna och böra hålla sina operationsplaner hemliga; dem kunna tidningarne icke sqvallra ut. Och beträffande vär armås tillstånd, så skulle det vara en galenskap af de ry