Aftonbladet – 9 februari 1855, sida 3

skötsel;:som hon rätteligen bordt..och behöft. att. få! sig egnad; att hustru Bergströms svägerska minst trenne nätter och em för vittnet okänd fru minst en j patt varit till biträde hos Bergström, föranledt af Bergströms missnöje öfser brist på tillsyn, särdeles om nätterna ; samt slutligen att busfru Bergström a! drig, så vidt vittnet kunde erinra sig eller hade sig bekant, haft nägra yttranden hvilka ens kunde inne fatta det förhällande att bon var nöjd med värden Pro Patria, ntan fastmera sådana deremot som. inn: buro att hon var missnöjd med densamma i flera afseenden, utan att vittnet likväl förmär uppgifva eller erinta sig hura de sälunda antydde orden fallit. Med anledniog af detta vittnesmål äskade nu domstolen några närmare upplysningar af vittnet, dervid detsamma vppgaf att ventilerna voro på fönstret, ett meningen med vittnets yttrande om sängarnes bädening varit att säga aut vanligen blott hufvudkuddarse omruskades och ati vittnet blott en enda gäng obseverat att Bergströms säng. blifvit fullkomligt ombaäd dad; att sköterskan Fernström låtit sä länge vänta sig att vittnet skrikit sigalldeles hes, och sedan i flera dygn deraf haft en så svår hufvudvärk ait föga sömn fått njutas, hvarföre vittnet så mycket. bättre kunnat iakttaga hvad som passerat; att oaktadt detta svära egoa sjukdomsförhällande vittnet-och en annan qvinna (densamma som förra rättegängsdagen aflade en alldeles :stridande berättelse) måst hjelpa Bergström med hvarjehanda, såsom t. ex. att befria hennö från bäckenet; ty då sköterskan lagt henne öfver et sådant, så gick hon sin väg och lät Bergström ligga. Derjemte tillade vittnet äfven muntligen, att förestin derskan yttrat då Bergström blef i allmänna rummet inflyttad: vi ha låtit henne ligga der ute, för det hon ej skulle störa jungfrun i sin svagbet. Er Retzius anmärkte nu, att han under rättegän gen tyvärr erfarit att oordhingar måste: ha varit vii Pro Patria, ehuru han derom saknat kännedom, då iogen klagat för hörom; men! då här flera gånger varit nämdt att patienteroa saknat vatten att dricks, så ville han nu af vittnet Hafva upplyst, oni de ej : stället haft hafresoppa. . På denna fråga, förklarade vitinet att väl ha resoppa funnits, men då vit.net ej kunnat förtära sådan, så hade vittnet ej gifvit akt på om sådan alltid eller blott tillfälligtvis förefanns. Hostru Bergström förklarade att hon fätt. hafrc soppa en gång och kunnat dricka den så länge dec var varm, men sedan den blifvit kall hade den fätt stä Nu ingaf hr Hjertström å Bergströms vägnar ev återkallelseskrift af målet, som fan sjelf uppläste. Hon förklarade deri, att hon ej genom någon slags impuls från annan person blifvit förmådd till angif velsen; ait hon varit öfvertygad och ännu vore. öfvertygad om sanningsenligheten af hvad hon uppgifvit : afseende på förhållandet med vården å inrättningen; men att hon möjligen misstagit sig, då hon trott sig kunna tillförbinda prof. Retzius ansvarigheten derför, hvarföre hon, då vittnena ej heller lemnat alla dr upplysningar som hon väntat, nu sedan dock såmycket vore styrkt, att hona ej saknat anledning till må lets upptagande, återkallade detsamma. Aktor förklarade sig ej häfva nägot deremot, och hr Retaios ej heller; så vida icke, som hr Beckman anmärkte, Bergström gjorde denna äterkallan blott emedan hon saknade bevisning och ej derföre att hon funnit hr Retziustvara oskyldig. Denna fråga af ih Beckman besvarade hr Hjertström med hänvisning till skriften, hvari Bergström förklarat sig icke kunna tillförbinda hr Retzius ansvaret, hvarmed hr Beckman ätnöjdes. Vid detta förhällande lät domstolen vid äterkallelsen bero. Härefter uppskjötos de öfriga målen ånyo till annan dag: 2 — I målet angående den för rån från en bonde tilltalade förre resbetjenten Hansson, har i går aktor afgifvit slutpästäende. Borgmästar Mellbin ansäg icke tillräcklig. bevisning hafva förekommit emot Hansson att hafva med våld frän bonden Pettersson tillgripit plänboken . med. penningarne; men yrkade deremot atthan, på grund af egen bekännelse och hvadi öfrigt förekommit-mätte. enligt åberopade lagrum straffas för fickstöld från Pettersson och för annan stöld utan inI brott frän arbetskarlen Zetterström, hvaremot Hansson intet hade att invända, utan öfverlemnades mälet till rättens afgörande. Vid alla ransakningstillfallen bar Hansson yttrat en liflig önskan att under bevakning få samtala med Isio hustru, som också alla rättegångsdagar, äfven sedan hon blef skild ifrån mälet, varit vid rätten tillstädes, men detta har hos fångbevakniogen rönt hinder, då Hansson genom sin djerfva flykt från cellfängelset gjort sig särdeles misstänkt. Äfven i dag framställde han en bevekande bön, att domstolen mätte bevilja ett sådant samtal, och hustrun var äfven nu grätande tillstädes, men domstolen kunde icke, då fängarnes handhafvande ej på dess beslut ankommer, dertill lerna annat bifall, än att öfverstthållarembetets kansli skulle genom promemoria un derrättas att från domstolens sida intet hinder mötte att Hansson under säker bevakning kunde få i häktet samtala med sin hustru. — Genom ombud af hattmakaremästaren OC. Lorentz j:r, hafva ätskilliga arfvingar till den å Drottvingholm den 12 Jan. 1854 aflidna flderstignaå enkan Ekman, vid Färentuna härads vinterting väckt klan der mot det testamente, som å enkan Ekmans sallefterlemnade egendom blifvit bevakadt af klockaren i Lofö. församling, Eric Hållen och dennes dotter Hedvig Charlotta Hållen. Säsom .man torde päminna sig, har redan förut vid Stockholms rådhusrätts 5:te afdelning blifvit styrkt, att ett af enkan Ekeran till förmån för skepparen Rolofsson föregifvet testamente varit helt och hället förfalskadt. (Sv. T.) — I går f. m. var eldsvåda nära att utbryta uti den under reparation varande egendomen n:o 87 vi. Tjärhofsgatan ä söder, tillhörig stentryckaren Andersson. Med arbete i egendomen sysselsatte timmermän hade med hyfvelspån uppgjort eld i en af brändsynen utdömd kakelugn och lennat dersamma utan tillsyn. Eld hade fattat uti å golfvet liggande spånor ooh antändt en del af väggen i rummet, men genom skyndsamt tillkommen hjelp släcktes elden och afböjdes såJledes dess utbrott. Vid polisförhör i dag fälldes 2:ne timmermän, båda vid namn Pettersson, att för vårdslöst umgående med eld hvardera böta 3 rdr 16 sk. bko. å — Sedan i går afton poliskonstaplar blifvit tillkallade för att söka afstyra en å krogen uti huset n:o 5 vid Trädgårdsgatan i staden innevarande person frän att i rosigt tillstånd begå ytterligare våldsamheter, blef denne afförd till polisvaktkontoret, hvarest det vpplystes att han var smideshandelsbetjenten Joh. W. Lindstrom från Eskilstuna. Uti sin plånbok innehade Liadström öfver 200 rdr rgs. Då L. var så oredig och vildsint att ban ej kunde värda sig sjelf, så blef han i häkte inmanad.: I dag inställd till polisförhör dömdes han för fylleri och oljud att böta 5 rdr bko, och ställdes på fri fot, med föreläggande att oföråröjligen begifva sig till sin hemort, emedan hans medck pass redan vore öfver tiden och säledes förallet. — Fabrikören Rathsman hade till poliskammaren begärt kallelse ä näringsidkerskan Nelle, med yrkande om ansvar ä Nelle derförö att hon utan. afskedsbetyg i sin tjenst antagit flickan Agnes Lindberg 14 år gammal, hvilken. utan tillstånd Jemnat sin tjenst.vidj Rathsmans fabrik. Det upplystes nu vid polisförhöret att flickan Lindberg i saktiad:af föräldravkrd blifvit antagen i arbete hos Rathsman.;; Hoh -hade lem; dat tjensten för att, säsom hon yttrade sig, skaffa sig något bättres:. Hos hr Rathiman har hon, för träget arbete i fabriken från morgon till qväll, att uppbära i veckolön endast tvårdrrgs. För dessa penningar skall hon sjelf hålla sig, mat, kläder och husrum. Hustra Nelle fälldes att böta 6 rdr 32 sk. banko, och fickan Lindberg skulle på br Ratbsmans yrkande med poliskonstapiar återföras och met den betingade veckopenningen fortsätta sitt arbete.