Aftonbladet – 9 februari 1855, sida 2

minderårig gosse, som tvä gånger gjort sig skyldig till olofligt tillgrepp, har sällskapet utbetalt inträdesoch årsafgift för hans intagande på Räby räddningsinstitut. Bland de 26 fångar, som under de förflutna ären varit ett särskildt föremål för sällskapets omvärdnad, hafva 6 återfellit i brott, men de öfrigas uppförande har veterligen varit utan anmärkning. — Enligt oss tillhandakommen tillförlitlig uppgift ba af det utaf Östgöta hypoteksförening med hr stadsmäklaren Johan Holm och handelshuset Johns komp. afslutade lån å 8,000,000 riksdaler rgs blifvit å härvarande börs och underhank försålda obligationer till ett belopp af 3 millioner samma mynt. Stängseifrågan. Blekinge läns hushållningssällskap rade, enligt Blekingsposten, sin högtidsdag i Carlskrona den 29 sistl. Jan., dervid utom andra vidtiga frågor förekom den om en förändrad lag för stängselskyldigheten. Från de fleste socknar i länet hade skriftliga anföranden till säliskapet inkommit genom behörigen utsedde och befullmäktigade ombud, hvilka nästan enhälligt yttrade enahanda åsigter, som bondeståndet i sin skr:fvelse till K. M. framställt och således yrkade bibehållande af den hittills gällande stängselförordningen. Hr förste landtmätaren Holmberg uppläste ett anförande af det hufvudsakliga innehåll, att, ehuru riktigheten af den grundsats i afseende på stängselskyldigheten, som Rikets Ständer uttalat, otvifvelaktigt till principen vore riktig, den dock af flera uppgifna skäl i tillämpningen mötte nästan oöfvervinnerliga svärigheter inom Blekinge, i anseende till provinsens lokalitetsförhållanden, i följd hvaraf principens utsträckning till upphörande af stängsel för alla kreatur här i länet icke vore utförbar; men att deremot principen konde och borde tillämpas med hänsigt till så kallade smärre djur, säsom får, getter, svin och fjäderfän, om hvilka hvarje egare borde tillförbindas att: hålla värd, så att de ej å andras egor åstadkomma ohägn. Denna åsigt delades af ett betydligt antal bland sällskapets ledamöter; men likväl befanns pluralitetens mening vara, att ingen åndring i nuvarande stängselförordning bör ega rum och att således hvar och en, som villlhafva fred på sina egor för andras svin, får och öfriga smärre kreatur, sjelf måste gärda. Ehuru flera talare, deribland hr baron Wrede, kammarherren Rappe, borgmästaren Ekenman och häradshöfding Gadd ådagalade principens riktighet i och för sig och inståmide i förste landtmätaren Holmbergs ofvannämda modifikation, för att vinna en af behofvet påkallad förändring i nuvarande stängseiförordning och en minskning iden ou betungande stängselskyldigheten, vidblef dock pluraliteten sin åsigt. Förvaltningsutskottet hade icke genom något förslags uppgörande velat gå sällskapets omdöme i förväg; men hr ordförandeh, som meddelade det beslut, hvilket Stockholms läns hushällningssällskap i denna: fråga fattat och som hufvudsakligen öfverensstämde med Rikets Ständers förslag, tillkännagaf sig icke kunna för sin del biträda det yttrande, som pluraliteten nu afgifvit. — Vid Hallands läns hushållningssällskaps sammanträde den 3 d:s fattades enhälligt det beslut, att bushållningssällskapet vill med några få tillägg och förtydliganden i underd. tillstyrka antagandet af det genom Rikets Ständer afgifna förslag af den 17 Nov. 1854 till förändring i allmänna lagen om stängselskyldigheten, grundad på den rättsprincipen att en hvar kreatursegare bör vara pligtig attsjelf taga vård om sina kreatur och ersätta den äverkan de göra ä andras egor.