Kongl. Sundhetskollegii resolution af den 20 Ma 1844, visar, hvad i nämnde kollegium närmare kan inhemtas, att jag dit ingifvit en fullständig beskrifning öfver sjelfva beredningssättet af Baäjerskt öl, såmt uppgift pi de ingredienser som användas.. Uti detta lilla arbete har min f. d. verkmästare icke bidragit med ett enda ord eller en enda tanke, och likväl föranledde det kongl. kollegii utlåtsnde ait så fabricerade ölsorter borde anses helsosamma, stärkande och mindre än vanligt öl och porter berusanden. Arbete och eftertanka lärde mig dock snart, att de goda Böjrarne fästade väl liten vigt vid teorien. Ehuru icke böjrare, icke ens tysk, utan tillhörande die dummen Schweden, lyckades jag uttänka en förbättring, om hvars värde hr baron Jac. Berzelius utlåter sig sälunda: Alt den af hr löjtnant Rosenquist använda egna metöd till sötgöring af maltvörter, å hvilken ban hos kong! kommerskollegium anhållit om patent, är en verklig och på rikliga åsigter stödd fö bättrisg åf denna den vigligaste delen af bryggeriope-ationen hvarigenom stärkelsen i maltet förvandias till socker, intygas härigenom på hans begäran. Stocktolm den 3 Oktober 4846. Jac. Berzelius. I afseende på anläggningen af mitt bryggeri, hvilken br Bechmann i sina annonser bemödat sig att framställa såsom uteslutande sitt eget verk, för jsg sännipgsenligt upplysa att hela deua arbete inskränkt sig ä br Becbmsnns sida till placerandet af en panna, en vörtreservoir, ett mäskkar och ett kylskepp, samt fördjupandet af en ölbod till jästkällare. Härf:rutom lagades gvarren och maltkållargolfvet. Hvem som vill kan än i dag öfvertyga sig om sacningen af dessa mina ord, och skulle vittnen åstundas, så kunva sådana i hundratal presteras. Under sädana förhällanden må mean val tilltro mig förmågan att sjelf hafva anlagt hela herrligheten! Rörande bolagsmannaväsondet, sä bar jag blott sagt att hr Bechmann icke ni egentlig mefiing, varit bolagsman, hvilket det af bönom offentliggjorda kontraktet äfven tydligen ut isar. Håns rättighet att blifva det är aldrig vorden hozom bestridd. Slutligen anser jag mig äfven böra nämna att hr F. A. Bechmann har blifvit af mig, skrifdigen och muntligen, i bederns och tryckfrihetslagens namn, uppmånad att rätta misstagen, eller felaktigheterna, i sina annonser — och det i närvaro af kassören IL. Kjellqvist, verkmästaren O. Sjöqvist och friherre Th. Cederström, hvilken sednare, ehuru hr B:s sakförare, hade den rätsskånslan att understödja mina bemödanden. Detta utvisar nedanstöende intyg: Undertecknäde erkänna oss hafva hört hr löjtnant Rosenquist uppmana hr F. A. Bechmann i hederns och tryckfrihetslagens namn, att rätta sin första annons felaktighet, och intyga vi derjemte att bemälte kr löjtnant äfven skrift isen gjort enahanda försök. Att hr baron Tbure Cederström på hr löjttant Rosenquists förfrågan, i vår närvaro, erkänt sig hafva bört enahanda uppmaning, intyga. Stockkolm den 3 Februari 4855. IL. Kjellqvist. 0. W. Sjöqvist. Att herrarne L. Kjellqvist och O. W. Sjöqvist inför Tvig erkänt, efter skedd uppläsning, innehållet af ofvanstående intyg samt att de detsamma egenhändigt underskrifvit, sådant varder härmedelst i em betsväg intygat. Stockholm som ofvan. Notarius Publicus (Sigill) Svante Jacob Callerkolm. Jag hoppas de här framlagda fakta skola gifva den rättänkande allmänheten ali erforderlig ledning för bedömandet så väl af mitt eget föregående och närvarande förhållande Såsom industriidkare, som äfven af de beråödanden, hvilka från änvat håll varit gjorda att framställa detta förhällande i en form, egnad, om ock ej direkt afsedd, att undergräfva min kredit :4som idkare af en borgerlig näring. Stockholm den 5 Februari 1855. F. Rosenqu st.