Aftonbladet – 5 februari 1855, sida 1

kan nu lemna er upplysning derom. Det var franske kardinalen Höraiss Man börjar alltså blifva uppmärksamp, sade Orlow tankfull; och dessa ar diplomater vilja hafva sin hand med i spelet. . Vi känna den fransyska politiken. Den är just sådan den var tillförene, då den understödde och hjelpte Elisabeth att blifva: kejsarinna. Då för tiden gjorde de det, för att Ryssland skulle vara sysselsatt med sig sjelf och ej hafva tid att bekymra sig om de fransyska angelägenheterna. Just så är det äfven nu. De vilja förbarma sig öfver dottren, likasom de gjorde med modren, och åter förhjelpa Ryssland till en lycklig revolution, på det vi icke må hafva tid att akta på de ting som ske och som stunda i Frankrike. Denna gång skola vi vara försigtigare, min sluge hr kardinal; Stepano, lät ställa i ordning allt till vår afresa. Vi äro här icke längre i säkerhet. Vi resa till Livorno., Allena, eller med prinsessan ? frågade Steano. P Min gemål följer oss naturligtvis,, sade Orlow med ett spotskt leende. Skall hon samtycka att lemna Rom? frågade Ribas, Jag skall bedja henne deromp, sade Orlow stolt, och jag tänker att min bön skall vara henne en befallning., Och han hade rätt, den stolte grefven. Hans bön var för henne en befallning. Han sade henne att de måste lemna Rom, emedan de här icke mer voro säkra, och Natalia trodde honom. Vi vilja resa till Livorno och der invänta ryska flottans ankomst,, sade han. Om denna obehindradt anländer, är målet vunnet, och vi hafva segrat, ty kejsarinnan hyser då ingen misstanke. Jag är flottans befälhafvare och har bemannat den med de sammansvurne,