Aftonbladet – 3 februari 1855, sida 2

fö Al ruxna, eller genom att ha försett våra trupper med nförare, hvilka baft nog förstånd och erfarenhet att, la förvaltningstradi:ioner till trots, skvdda demfrän ! illintetgörelse? Om vi icke äro beredda att mottaga n. sådan tröst för en sådan olycka, då böra vi redan iu fordra, att förtjensten må erhålla de platser, som vittills bortsluddrats för penningar och slägtskapsförvindelser, och att, om än botemedlet kommer för sent, ingern åtminstone icke må göra det. Uti Morning Post förekom ungefär samtidigt en korrespondens, afgången från Balaklava len 1 Januari, hvaruti de i hamnen derstädes sopade förråderna äfvenledes skildras såsom: n oerhörd massa af sammanvräkta kläder, ifsmedel, byggnadsmaterialier, kakelugnar, foder, kol m. m., allt i den fullkomligaste villervalla hopadt på och om hvartannat, största delen juet genom oordningen och trängreln omöjlig att komma åt. Ofantliga förråd af alla slag sägas ligga der uppstapplade utan gagn för trupperna; som ett par mil derifrån frysa, nungra, sjukna och dö, i saknad af tillräckliga foriskaffningsmedel. Denna korrespondent uppgifver, att engelsmännen genom döden förlora omkring 300 man i hvarje vecka; och att de sålunda skulle behöfva ett sytt regimente till förstärkning hvar 14:e dag. En ledande artikel, som nämde tidning meddelar på samma gång som denna korrespondens, och hvilken icke gifver Times sto.t efter i skärpa, uppgifver ait på det nya årets första dag hvar tredje man af lord Raglans här låg på sjukhuset, ett sjukhus nemligen söm endast utgöres af tält, der de sjuka äro utsatta för blåst och. fukt och hvarje :vexling i väderleken, samt slutar med att såsom enda utsigten till hjelp i denna nöd hänvisa till det hopp, som man nu fäster vid den genom enskilt man föreslagna och företagna. jernvägsanläggningen från Balaklava till l5gret. Vi hoppas dock — slutar han — att det värsta nu är förbi. Vägen från Balaklava — denna via dolorosa — har varit det stora hindret. Alla förnödenheter, som hären möjligtvis kan behöfva, ligga uppstaplade i hamnen i en förfärlig oreda, men man ,saknar transportmedel för att hemta dem hit. -Atta mils väg, lika ofarbar som Röda Hafvet, skiljer våra nödlidande soldater frän de rika förråd som der finnas. Men jernvägsarbetarne äro nu ditkomna och hafva varit der alltsedan den 1 i denna månad. Detta är den endå ljusa fäcken på taflan. De äro dugtiga karlar med härdade kroppar, oförsvagadt mod och äkta brittiska hjertan, hvilka med otröttad . entusiasm .skola arbeta på ett verk, af hvars. fullbordande just de mäns lif bero, hvilkas tap perhet de sä mycket hört. omtalas och beundrat. Det ligger ingen Ofverdrift i det pästäendet, att, menskligt taladt,. krigets: utgång nu tycks bero på hur mr Petosoch hans män skola: lyckas. Aldrig har jernvägsarbetarens kall varit af sådan vigt som nu. Al trig har någon skara af menniskor haft ett så godt tillfälle att vara sitt land till nytta. Sedan vi väl fått en jernbana eller annan tjenlig väg, skall det öfriga gå af sig sjelft. Sedan barackerna en gäng blifvit uppbygda och manskapet fått nj ita nägra dagars förfriskning och hvila — då skall det stora slage utan fruktan vägas och Sebastopol skall blifva värt. Vi afsluta här dessa utdrag vr den engelska pressens skildringar af. krigsförvaltningen, ehuru det icke saknas likartade uppgifter i mängd äfven ifrån andra håll. Det anförda torde vara nog för att öfvertyga läsaren, att det. icke är blott ifrån korrespondenterna till en eller annan tidning, som anklagelserna för försumlighet hos förvaltningen utgätt, utan att sammanstämmande uppgifter i detta afseende sammanströmmat från de. mest skilda håll. Det är just denna. omständighet; som gifver åt dessa anklagelser en vigt, som de visserligen icke skulle haft, om de endast funnits att läsa uti den tvetydiga Times ensam. Huru för öfrigt äfven de med gårdagens poster ankomna tidningarne lemnat nya bidrag till. dessa skildringar, hafva vi redan i vår utrikesafdelning i går (artikeln Svarta hafvet) anj fu sti ri fört. sv ; Att det idkeliga förnyandet i de mest spridda ). tidningarne af dylika skildringar, hvilka dessutom bekräftats genom otaliga bref från krigshären till krigarnes hemmavarande anhöriga i olika delar af landet, måste hos ett folk sådant som det engelska alstra det djupaste missnöje med den styrelse, som står i spetsen för en så beskaffad förvaltning, är lätt begripligt. Också veta enskilda bref från England att berätta, det detta missnöje hade stegrats till en så hög grad af förbittring, att ministeren troligen skulle hafva fallit för parlamentets misstroendevotum alldeles oberoende af lord John Russells utträdande, hvilket endast påskyndade, men visserligen icke egentligen föranledde krisen. Hvad särskilt lord Raglan angår, böra vi slutligen icke underlåta att nämna, det han äfven har sina försvarare inom pressen. En tidning i Liverpool, som skildrar mottagningen af de sjuka och sårade, hvilka nyligen hade anländt med skeppet Cambria, uppgifver att alla de soldater deriblaud, med hvilka berättaren haft tillfälle att tala, försäkrat att öfverbefälhafvaren vore allmänt afhållen ef soldaterna både för sin tapperhet, hvilken visserligen aldrig varit bestridd, och för sin sorgfälliga omvårdnad om soldaterna, hvarom tankarne likväl; såsom man af det föregående kunnat finna, äro mera delad: Attlord Raglan emellertid åtminstone bestraffat tvenne af öfverläkarneför grof försumlighet; den ene med afsättning och den andre med en skrapa, bafva tidningarne redan berättat. De hade bland annatvid inskeppandet i Balaklava af sjuka, som skulle föras till bospitalet i Skutari,: låtit öfver hundra man i det förskräckligaste väder uti flera timmars tid ligga hjelplösa på bara marken i vatten och smuts, under väntan att blifva förda ombord, der en mängd äfven sedermera dogo i brist på tilräcklig läkarevård. — H. M. Konungen har i dag hållit konselj. — K. M:t har under den 22 i förlidne månad till postkommissarie i. Helsingborg utnämnt och Yr SPP I SRADESIENSHA SPARTA EGT RENSAT ser ORE Får jag läsa detta bref?