Aftonbladet – 2 februari 1855, sida 2

Bildande konst. Vapnet på Birger Jarls sköld. Birgerbilden i Dahlbergs Sueciaverk en humbug. — Säf-taholmsgalleriet. — Nya!skulpturer af Molin, Sjöstrand, Sofia Isberg. — Sverges konstnärliga representation vid Pariser-expositionen. Efter aftäckningen af Birger Jarls minnesstod uppkom i tidningarne en strid om det vapen som var anbragt på skölden. Flera förklarade detsamma vara alldeles oriktigt, emedan den ätt Birger tillhörde aldrig fört re rosor i skölden, hvaremot å andra sidan invändes, att detta vapen dock kunnat vara af Birger Jarl särskildt och personligen begagnadt. Till stöd härför åberopades den afbildning af Birger Jarl, som finnes i Dahlbergs Suecia antiqua et bodierna, och hvilken Fogelberg i detta hänseende följt. Man har nu funnit att denna figur är förfalskad och i sjelfva verket alls icke framställer Birger Jarl. Man ser der afbildad en man i harnesk och med en högst besynnerlig hufvudbonad, en hjelmhufva, från hvilken en mängd fjädrar utgå såsom radier och bilda kring hufvudet en fullständig gloria. I ena handen håller han en knutpiska, i den andra ett ris. På ena sidan om honom står en kalk, på den andra ser man en flammande eldbrasa. Vid hans fötter finner man en sköld med tre rosor. Denna bild, som i Dahlbergs verk angifves vara tagen efter en stenbild på Tawastehus slott i Finland, har gifvit anledning till vidlyftiga artiklar och betraktelser (t. ex. af A. Lindeberg) deröfver, huru den store hjelten, statsmannen och grundläggaren ej blott af Stockholms stad, utan till en del af dess nyare samhällsskick, blifvit faramställd icke med segrens, maktens och lagstiftningens attributer, utan väpnad med straffets verktyg, ett föremål snarare för förakt och åtlöje än för beundran och vördnad, och sökt att genom historiska förklaringsbilder ursäkta de stackars finnarnes åsigt, hvilka, till följd af de omvändelsekrig Birger förde i Finland, i honom sågo en fasans och förskräckelsens drott och såsom sådan afbildade honom väpnad med plågans redskap. Det orimliga deri, att de gamle tavasterna skulle utbuggit en sådan bild och att densamma sedermera skulle med sådan aktsamhet och helgd blifvit förvarad i den borg Birger Jarl anlade för att hålla dem i tygeln, har man icke fästat sig vid. Troligen har Dahlberg tagit sin afbilding efter en på Gripsholms slott nu befintlig miniatyrmålning på trä med inskription: Den store fursten Birger Jarls afbild, beskådad i Tavastehus slott uti Finland 1220, sedan han drifvit finnar och tavastaner till den kristliga tron och derefter lade grunden till Stockholmp. Den som gjort denna afbildning har lemnat ett lifligt spelrum åt sin fantasi, liksom man ofta på den tiden och specielt i Sucaia antiqua et hodierna vid aftecknandet af fornsaker och xonstmonumentericke frågade så särdeles mycket efter den historiska och konsthistoriska sanningen, utan tecknade föremålen sådalana man tyckte att de borde vara. Ett undantag i detta hänseende gjorde den verömde E. Brenner, som både var konstnär och tillika en af Sverges utmärktaste fornorskare. Han har i sina Gamble monunenter i storfurstendömet Finland, afrijtadhe anno 1671 och 1672, hvars afbildningar efter vad man lätt finner äro mycket trogna, afecknat det nämnda gamla monumentet, och nan finner att det är en basrelief, framstälattan stnnrtnE botr bond EE an fltebottntebrkannntndand Aosta