hvilken sida står det i sjelfva verket? Om fientligheterna fortfara, skall det då vara med eller mot de allierade makterna? Äuvnu vet man det icke. Eller vill tilläfsentyrs Preussen för Frankrike framhälla dess förtrolighet med Österrike? Denna stats uppträdande är dock något helt olika. Genom en rörelse, som det förklarar för en rent strategisk, utrym mer Ryssand Donaufurstendömena. Genast förslarar sig Preussen tillfredsstäldt, under det Österrike dagen efter sedan detta utrymmande blir det kungjordt, med Frankrike och England utvexlar noterna ar den 8 Augusti. Den 28 November tillkännagifver furst Gortschakoff sitt hofs antagande af de fyra punkterna; Preussen lyckönskar sig att hafva uppnått mälet för sina sträfvanden, under det Österrike den 2 Dec. undertecknar allianstraktaten med vestmakterba: Den 7 Januari gifver Ryssland sitt bifall till uttolkningen af de fyra punkterna; Preussen anser sia politik hafva vunnit fullkomlig framgång, tillbakavisar Österrikes anspråk på uppfyllandet af fördraget den 20 April och vägrar att u-pställa sin kontingent, under det Österrike skyndar att fritt erkänna, att deti art. 5 af fördraget den 2 Dec. förutsedda fall inträdt och att fredens återställande icke är betryggadt samt erbjuder sig att kombinera sina militäriska operationsplaner med vestmakternas. Skulle man kanske vilja påstå att Österrike finner Ji den genom fördraget den 2 Dec. grundade alliansen fördelar som Prerssen icke skulle bafva? Hvari bestå de? Frän Preussens sida är ett påstående af dylik art uppstäldt, och det innefattar säkert ice något biträdande af fördraget; men om man nu föreslår ewt specieit preussiskt fördrag jemte det österrikiska, så skulle man dock äfven förklara hvad egentligen detta förslag betyder. Var det föremålet för hh: von Usedoms mission till London? Missionen bief med så stor sorgfällighet klädd i förtrolig form, 8tt hemligheten ännu icke kommit till kabinettets i Pa ris könnedom. Men ju mera man bemödade sig att dölja den, desto mera mäste detsamma söka upptäcka den. Näväl, hvad derigenom kunnat .utrötss. det är att Preussen gjorde de största ansträngningar att förhindra de allierade att rikta kriget mot der punkt, der deras fiende är särbar, och att förekomria deras truppers marsch zenom Tyskland. Och hvsd bjuder Preussen derför? Att uppställa en armekär vid preussiska gränsen. Det vill säga Preussen skulle med ena handen parera undan de allierades svärd och med den andra betäcka Ryssland med en sköld. Skulle man icke nästan kunna tro att hr v. Usedom hbeft med sig flera fördrag och af misstag i London framlagt det, som v r bestämdt för Petersburg. Franska regeringen har icke någon afsigt att förolämpa Preussen, derom kan man vara öfvertygad. Hoa uttalar sig såsom redan är gjordt med lJoyal och uppriktig öppenhjertighet, och om hon önskar ait beanes ord må bt:fva bekanta i Berlin, så sker deti den förhoppning att ändtligen se Preussen utträda ur en situation, i hvilken det icke mera befunne sig, ifsll hennes hittillsvarande bemödanden i detta afseende blifvit krönta med framgång., Preussen. Regeringen har för kamrarne framlagt ett lagförslag, hvarigenom krigsministern bemyndigas att till utomordentliga rustningar använda den del af det beviljade kreditivet å 30 millioner thaler, som ännu ej blifvit använd. I motiverna till detta förslag redogör regeringen för det sätt, hvarpå de hittills betalta summorna blifvit begagnade nemligen: 1) samtliga kavalleriregementen af ståeude armen hafva blifvit ställda på krigsfot; 2) samtliga batterierna vid de 9 artilleriregementena äro jemvät i afseende på hästar och servis ställda på krigsfot; 3) de rekryter, som först nästa vår bordt inkallas, fördelades redan sistl. Oktober på sina särskilda regementen; 4) vanliga vakanserna under vintern hafva denna gång uteblifvit; 5) kavalleriet och artilleriet hafva endast gjort sig af med de hästar som icke voro värda fodret; 6) det mansap, som tjent ut sin tid vid artilleriet, har icke afskedats; 8) detsamma har skett vid kavalleriet och pionierafdelningarne; 9) man har förberedt upprättandet af ett femte batteri vid artilleriregementena; 10) nödiga förberedelser äro vidtagna till gränsens försvar samt 11) för anskaffandet af bombkanoner. Emellertid uppgå de utomordentliga kostnaderna, så vidt de hittills kunna beräknas, till blott 4,135,734 th. RR RA. fr LA J—— fre. er Ht re. BELGIEN. Vi ha förut efter en telegrafdepesch meddelat underrättelse derom att det stora nybyggda operahuset i Briissel, som ansågs för en af de vackraste teatrar i Europa, den 21 dennes på morgonen uppbrunnit. De med gårdagens post ankomna tidningarne meddela om denna eldsvåda följande detaljer: Inom tså timmar hade elden gripit så hastigt omkring sig, att af hela den ståtliga byggnaden endast de svarta murarne qvarstå. Rörande anledningen till olyckan har man ännu endast gissningar, bland hvilka äfven den att en gasutveckling skulle kl. half 9 på morgonen inträffat i närheten af en spisel, hvarvid gasen fattat eld; men andra personer tro. sig veta andra anledningar. Ingen af det vaktgörande manskapet på stället kunde lemna nägra upplysningar. Maschinisterna, som voro sysselsaite med förberedelser till operan Profeten, hvilken skulle uppföras om aftoaen, kunde med nöd rädda sig och en af dem sak2as. Elden synes först kommit lös i statisternas foyer, der man eldat i en spisel. När släckningsmanskapet kl. 9 infann sig slogo lägorna redan ut genom taket. Elden, som i början endast rasade på sjelfva skådeplatsen, var synlig genom stora porten ät Leopoldsgatan. Den liknade kratern i en vulkan. Saart nedstörtade det med zinkplåtar belagda taket. Genom mod och ihärdighet lyckades det släckningsmanskapet att intränga i logerna och rädda en del ef möblerna äfvensom kassan och förvaltningsböckerna. Men detta är ocksä allt. Alla i teater uset befintliga dekorationer, hela kostymförrådet och andra saker blefzo lågornas rof. Det var en lycka att de närgränsande husen blefvo skonade. FRldgnistorna släcktes på de snöbetäckta taken. Man var isynnerhet bekymrad för det i hörnet af Leopoldsoch Prinsgatorna belägna dekorationsmagasinet; men genom släckningsmanskapets rastlösa ihärdighet inskränkte sig eldsvådan till sjelfva teaterhuset. Kl. 11 kringvärfde lågorna den för nägra få månader sedan å gafveln insatta vackra basreliefen åf Simonis; likväl har densamma, såsom det sedermera visade sig, blifvit fredad för fullkomlig förstöring. KI. half ll, när den stora ljuskronan med förfärligt brak nedstörtade i eldhafvet, försvunno hastigt lågorna, likasom det factats dem näring; redan började man hoppas att elden vär släckt, när en ny eldstråle bröt fram genom peristylen och i et ögonblick förvandlade hela foyerp till en eldsjö. Kl. 3 e. m. hade lägorna fullbordat sitt förstöringsverk. Utom den förenämde mas hinisten saknas en sappör, den förste som kallade slåckningsmanskapet till hjelp, samt en brigadier som sista natten stod på post vid teaterhuset. Man förmodar att alla tre blifvit qväfda af den stärka röken och sälunda omkommit. — Den redbrunna testern, som var belägen utmed Mynttorget, uppfördes åren 1817—19 efter eå plan af arkitekter Dumesme; men först 1854 pryddes gafvela med den vackra basreliefen af Simonis. Det berättas att operans representationer komma att gifvas å cirkus-teatern, till dess ex ny byggnad hinrer fulländas. OL AN MM DH mA te RR -—n RÄTTEGÅNGSoc POLISSAKER. Sedan till voliskommissarien Johnsson blifvit an