Aftonbladet – 31 januari 1855, sida 3

så att den mätte säkrast lända till den nytta som der ned vore afsedd., Styrelsen förständigade nu hr Schultzber att infinna sig på straffoch arbetsfängelse å norrmalm följande söndag, och han Jläre; vid detta tillfälle också hafva infunnit sig. UTRIKES. TYSKLAND : Utom de af oss i går meddelade diplomatiska akterna, meddela de i går ankomna tid. ningarne flera dylika af äldre och nyare datum. Bland andra finner man der den österrikiska depesch af den 24 December, hvari österrikiska utrikesministern genom grefve Esterhazy.i Berlin underrättar Berlinerkabinettet att ögonblicket är inne för Preussen att i enlighet med bestämmelserna i tilläggsartikeln till Apritfördraget mobilisera 100,000 man. I denna depesch yttras bland annat: Ett tvifvel kan väl icke ega rum derom att dessa militäriska uppställningar nu äro af nöden, så vide ic-e under den närmaste tiden och specielt före sju tet af denna månvad en säker utsigt till den allmänna fredens återställande visar sig. Ryssland är strids rustadt vid sin östliga gräns och kan inom kort tid förena sin redan bataljfärdiga krigsmakt till ett kraftigt angrepp mot kejsarstaten. För att uppträda vid öfre Weichseln behöfver ryska armen långt mindre tid än som erfordras för utrustning och koncentreripg af en preussisk armå af 100,000 man. Skall uppfyllandet af den af Preussen åtagna förbindelsen ati bjelpa till att afvärja hvarje anzrepp mot Österrike, kuana betryggas, sä blir det under sädana omstän digheter med hvarje dag mera nödvändigt, att Preussen håller redo den för det gemensamma försvaret beböfliga stridsmakt. Fälttygmästaren v. Hess uttalar med bestämdhet, att han måste anse den tidpunkt vara kommen, di Preussen mäste skrida till det för dragsenliga uppställandet af en del af sin armå. Han förkiarar, att först genom anslutningen af dessa 100,000 man preu:siska trupper vår vid ostgränsen stående stridsmakt kan uppnå en tillräcklig styrka för att kunna upptaga striden med utsigt till en säker framgång. De närmare öfverenskommelserna härom borde derföre genast bringas i ordning. Vi äro äfven -beredda att för detta ändamäl genast sända en militärfullmäktig till Berlin., Norddeutsche Zeitung, meddelar en annan depesch af d. 24 Dec. från grefve v. Buol till österrikiska ministern i Berlin grefve Estehazy. Den utgör svaret på preussiska noten af d. 19 Dec., hvarigenom hofven i London och Paris underrättades om preussiska regeringens åsigter i afseende på .Decemberfördraget, och hvarom wienerkabinettet erhöll kännedom genom en afskrift: Den har följande lydelse: Högvälborne grefve! Af den i afskrift bifogade depeschen från kabinettet i Berlin till de kungliga sändebuden i Paris och London, äfvensom af det lika ledes i afskrift bilagde meddelande, hvarigezom grefve Arnim är befullmäktigad att gifva oss del af det förstnämnda dokumentet,. behagade ers exc. finna på hvilket sätt preussiska hofvei efter officiel kännedom om innehållet af alliansfördraget af d. 2 Dec. uttalat sig emot undertecknarne af denna akt. Det omnämda fördraget har genom ett fullkomligt identiskt steg af deltagarne blifvit bragt till kongl. preussiska regeringens kännedom. För sin genmälan har deremot den kungliga regeringen icke betjenat sig af samma form hos Österrike, som hos de bäda vestra kabinetterna. Jag har icke kunnat undertrycka den frägan till grefve v. Arnim om han vore i tillfslle att i detta afseende gifva en förklaring. Herr ministern har emellertid besvarat min fräga med nej, och jag har ansett mig böra låta denna formella punkt falla. Det kongl. preussiska kabinettet förklarar oss, att det hyser betänklighet att ingå på förpligtelser, hvilkas vidsträckhet det icke kan öfverse. Det önskar bibehålla ät sig beslutanderätten, tills det vinner säkerhet i afseende på den wWikning som från vestmakternas sida gifves åt de fyra punkterna i noten af d. 8 Augusti, och hvarom det hos oss förutsätter närmare kännedom. Sedan fördraget af d. 2 Dec. ånyo bekräftat de deltagande makternas öfverensstämmelse i dessa fyra punkter, och Ryssland å sin sida är beredt att på dessa grunder ingå på fredsunderhandliogar, hafva i sjelfva verket vi lika litet som kabinetterna i Paris och London förbisett behofvet att närmare öfverenskomma om utläggringen af de fyra punkterna. Emellertid bero de meddelanden, som vi häröfver skulle kunna vara i stånd att göra det preussiska kabinettet, på resultaterna af detutbyte af äsigter, som i detta ögonblick eger rum emellan makterna. Vi förmå för närvarande blott i allmänhet uttala en skälig förtröstan, att de moderata och för Europas väl lifvade tänkesätt, som ingifvit de tre makterna fördragets bestämmelser, äfven skola gifva sig tillkänna i deras bes:ämda enighet rörande omfånget af de garantier, som i freden skola bestämmas. Säkert skall för öfrigt preussiska kabinettet icke kuona undgå att med oss finna, det ett i alla punkter fullständigt fastsällande af fredsvilkoren icke kan väntas, sä länge kriget ännu rasar och underhandlingarne mellan de krigförande parterna icke ens börjat. Ers exc. anmodas att i detta syfte uttala sig hos friherre von Manieuffel och dervid tolka det uppriktiga beklagande, hvarmed det kejserliga hofvet i detta ögonblick ser de i Decemberfördraget kontraherande mskternas önskan, att denna akt mätte genom Preussens biträdande erhöälla sin fulla europeiska betydelse, ännu ouppfylld. Emottag c. Grefve Buol.r Vidare meddela de tyska tidningsrne en högst märklig fransk ,depesch från hr Drouyn ae Ihuys till franska ministern i Berlin, som innehåller svar på Preussens förklaring att det icke kan tillträda Decembertraktaten. Preussiska regeringens resonnementer bli der tillrättavisade på följande skarpa sätt: Pariserkabinettet finner två fullkomligt åtskiljda tankeföljder i den deduktion, som innefawuas i hr v. Manteoffels depescher; en som har specielt afseende på preussiska regeringens förhållanden till Wienerhofvet; en annan som har afseende på Preussens europeiska ställning. Hvad den första punkten beträffar, så har Frankrike beslutat icke inblanda sis i fr:gor, som utestutande tillhöra tyska förbundet; hvad den andra angår, si är kabinettet i Paris ingalunda emot att å sin sida förklara den. Kabinettet i Paris tänker icke på att vilja bestrida Preussen dea rang som det intager. Tvärtom har det sedan två år upprepade gånger erinrat delsarma om förpligtelserna för denna högre rang, Hvarsyver det med rätta är stolt. Men kalnettet i Paris tror sig böra atmärk:, att egenskapen af stormakt är pe:manent. Man kan icke afkläda sig den då den fordrar offer, för att åter autaga den då den bl tt ervjuder fördelar. Rättigheter och skyldigheter i denna vigtiga ställning så till hvarandra i sammanhaocg, och nan kan icke skilja de ena från de andra. Man kan icke antaga ast Eoglend och Österrike tinta annoriunda derom än Frankrike; men säkert är att Frankrike icke skall tilläta att en makt, som af egen fri vilja håller sig afsides frän de stora tilldragelser som sätta verlden i rörelse, uppstsli r auspråk att sedan j ja bestämma dessas följder. Krigets fördelar tillkomma blott de krigförande, oc . fördelen af det när I