Aftonbladet – 29 januari 1855, sida 2

genom priset tillfaller smygbrännare och lönkrögare, eller ock förspilles och drabbar det allmänna såsom omedelbar förlust,, anförde äfven i sin reservation en allvarlig protest mot den ytterliga inskränkning i pannerymden till högst 18 kannor för husbehofsbränningen (eller i de mindre brännerierna) med framhållande af den.riktiga. grundsats, attbegagnandet af den pannerymd, som kostar tillverkaren minsta arbete och materialier, i förhållande till afverkningen, gör riket minste skadan,. Vid debatten i frågan på riddarhuset utvecklade hr von Hartmansdorff denna sin åsigt med ganska slående exempel. Vill mans, sade han, genom hinder och svårigheter fördyra varan och gå konseqvent tillväga, bör man förbjuda användandet af alla machiner i brännerier, föreskrifva dessas anläggande långt från banade stigar, så att materialierna måste bäras eller föras på hästrygg 0. Sv. Dylika föreskrifter hade likväl ej blifvit yrkade af hans motståndare; hvarföre? om ej emedan de måste ogilla sina egna grundsatser, derest de konseqvent genomfördes. (Man skönjer dock häraf att hr v. Hartmansdorff sjelf handlar föga konseqvent, då han i vissa frågor, t. ex. i afseende på der fria handeln och andra näringar, vill uppställs så många hinder och svårigheter, som möjligt, men i denna fråga antager enahande grundsatser som de mest liberala statsekonomer. — Resultatet hos ständerna blef emellertid att den kongl. propositionen segrade : dessa delar. En annan vigtig del af bränvinsfrågan, nemligen den om distilleringen, var väl icke vidrörd i den kongl. propositionen, men utgjorde icke destomindre ett lifligt tvistefrö inom särskilta utskottet, der hr Braunerhjelm också verkligen lyckades att genomdrifva den absurda åsigt, att bränvins distillering, d. v. s rening och förädling, ej skulle få utöfvas utom under samma tider som bränvinsbränning. samt med enahanda redskap och skatt som för tillverkningen, Striden emellan dennsc mening och deras, som ville minska bränvinets för helsan skadliga inflytande genom at erhålla en bättre och renare, ehuru betydligt dyrare vara medelst distillering, den de derföre ej ville ålägga annan afgift än en allmän bevillning, pågick under hela riksdagen raed omvexlande lycka, så i utskottet som stånden, tills ändtligen i förstärkt statsutskot! den sednare meningen lyckades att behålla segern. Emellertid vållade denna splittring att föreskriften om distilleringsredskapens form i likhet med den beskrifna enkla brän vinsredskapen, kom att qvarstå — en uppenbar: orimlighet, alldenstund denna form är beräknad att förekomma någon rektifikation, då deremot distilleringen just afser att åstadkomma den största möjliga. Det blir nu intressant att se om regeringen märker detta fel och söker afhjelpa det vid författningens utfärdande. Vi hafva i det föregående endast vidrört några af hufvuddragen i tillverkningsfrågan och dess behandling vid riksdagen. Att genomgå alla dess detaljer blefve säkert tröttande för våra läsare och ligger äfven utom gränsen för vårt syfte med denna artikel. Vi hafva således ej för ändamål att kritiskt undersöka tillkomsten och beskaffenheten af hvarje beslut i detta ämne; vi hafva ej ens velat ånyo upprifva den formela tvisten emellan de tre riksstånden och bondeståndet, hvilken ännu är i friskt minne; men då vi såsom fosterlandsvänner ej kunna annat än glädja oss åt summan af de resultater, hvilka i denna fråga vunnits vid riksdagen; då vi med fägnad se den gamla grunden för bränvingbränningsrätten i Sverge ramlad, och hoppas, att de brister i besluten, erfarenheten kommer att uppenbara, skola i sinom tid vinna rättelse, hafva vi ansett denna återblick på frågans behandling vara af intresse, äfven i det hänseendet att den sprider något ljus öfver rätta förhållandet med den förtjenst Svenska Tidningen deri tillerkänner regeringen, då deremot så vidt vi kunna inse och fakta något bevisa, regeringens och hennes agenters åtgöranden ingalunda befordrat frågans lyckliga lösning. Tvärtom äro utan tvifvel de delar af bränvinstillverkningslagen, som härleda sig från regeringens förslag, de som minst uthärda granskning och säkert först blifva föremål för förändring. Vi skola i nästa artikel kasta en blick på frågan om lagen för bränvins försäljning, deri R. St. saknat ledningen af en kongl. proposition, och skola äfven framdeles meddela Rikets Ständers und. skrifvelseri detta ämne, hvilka hitintills icke varititryck tillgängliga. — DD. MM. Konungen och Drottningen gåfvo i går, till firande af H. K. H. Kronprinsens namnsdag, stor bal med souper å