Aftonbladet – 27 januari 1855, sida 1

Om en timma lemna vi Röm, för ått resa till Petersburg. . Främlingen urstötte ett glädjerop och gick i synbar rörelse npp och ned. Cecil följde honom med skygga, ängsliga blirkar, och när den andre allt ännu bibehöll tystnad, sade Cecil: Ers exc lens, jag har troget uppfylit hvad ni af mig åstundade; jag bar, trots bans motsträfvighet, öfvertalat grefven till afresan och, såsom ni befallt, blir hans myndling qvar i. Rom, ensam och utan skydd. . Ah, du prisar dina gerniogar, emedan du vill hafva din lön, sade excellensen föraktligt, i det han öppnade lådan i ett skKrifbord och framtog en väl fylld börs. sDer har du din betalning, gode man., Cecil sköt pe:.ningarne med ovilja ifrån sig. Jag är ingen Judas, som för penningens skull förråder sin herre, sade han. Eringa er, erå excellens, hvartöre jag lofvade att fullgöra er befallning, och hvilken lön ni derför beviljat mig. Ah, jag påminner mig nu. Ni fordrade mitt, löfte att intet ondt skulle vederfaras er grefve.n : Endast under detta vilkor lofvade jag mitt biträdes, sade Cecil. Då er utskickade unpsökte mig för att kalla mig till er, följde jag honom, blott derföre, ni vet det väl herr. gretve, emedan ni Jät mig veta att det handlade om grefvens lif och säkerhet. Jag kom till er. Tillåt ers excellens att jag upprepar edra egna ord. : Ni sade:.,Cecil, man har sagt mhig att ni är er herres trogrie vän. Troheten är en, sällsynt dygd, den förtjenar belöning. Jag villzbelöna er, i det jag räddar ert lif; Lemna genast den förräd:ske grefven, afbryt hvårje gemenskap med honom; eljest är ni förlorad. Jag är i hemlighet hitsänd för att fängsla grefven och hans brottsliga pupill samt låta föra dem till Petersburg, Och hvad söm der väntar grefven, är lätt att giesa. — Så taade ers excellens, och ni visade mig en arresteringsorder, undertecknad af kejsarinnan. Jag frågade då om det icke gafs något medel att rädda grefven? Det gifves ett medel,