Aftonbladet – 23 januari 1855, sida 2

UTRIKES. Med södra posterna ha vi i dag erbåilit utländska blad från London af den 15, från Paris och Brissel af den 16, från Hamburg och Berlin at den 17 ochj från Köpenhamn af den 20 dennes. Det vigtigaste som de medföra är bekräftelsen derpå, att en traktat blifvit afslutad mellan Sardinien och vestmakterna. Den undertecknades den 10 dennes. Den ansluter sig icke till Decembertraktaten utan till den speciella traktaten mellan England och Frankrike af den 10 April. Från krigsteatern har man icke något vigtigt. Man har ännu inga fullständigare uppgifter om ryssarnes sednaste framträngande i Dobrudscha. Det synes som skulle dessa offensivoperationer, ehuru de voro af kort varaktighet och ryssarne, enligt de sednaste telegrafdepescherna, åter utrymt det turkiska området, medverkat till att nedtrycka de fredsförhoppningar, åt hvilka man redan på flera håll öfverlemnade sig. Den opinionen vinner alltmera stadga att konferenserna i Wien icke skola leda till något praktiskt resultat. Enligt Morning Post, skall österrikiska regeringen till och med ha underrättat kabinetterna i London och Paris att den icke hoppades något resultat af de började förhanlingarne, och denna underrättelse bekräftas af en korrespondens från Paris till ;Indep. Belge. Sistnämnde blad hoppas emellertid som alltid på möjligheten af en fredlig uppgörelse och menar, att på sista tiden en stor förändring inträffat i de engelska och franska statsmännens opinion, i det de nu fått större förtroende till uppriktigheten i Rysslands försäkringar. Hvad som är fullkomligt säkert är att Rysslands förklaringar icke åvägabragt någon förändring i de närvarande faktiska förhållandena, att kriget och rustningarne komma att fortsättas och att vestmakterna med ifver söka att draga andra stater in uti koalitionen mot Ryssland. DANMARE. Det af 7 bland folkethingets ledamöter ingifna förslag om riksrättsaktion mot de ansvarige ledamöterna af den afgångna ministåren (Örsted, Tillisch, Hansen, Bluhme, Sponneck och Bille) håller sig endast till den af nämde minister utfärdade förordningen af den 26 Juli, i det man ansett rättast att dröja med åtalet för öfverskridande af finanslagen, till dess tilläggsbevillningslagen för 1854—55 förekommer. Exministrarne skola, enligt detta förslag åtalas 1) för att ha rådt H. M. Konungen att utgifva samt med sina underskrifter försett den under den 26 Juli 1854 utkomna förordningen dfn danska mooarkiens författning för dess gemensamma angelägepheter, hvarvid man gjort eller försökt göra iogrepp i den genom grundlagen bestämda fördelniazen af den lagstiftande makten samt uti riksdagens iagstiftande och beviljande myndighet uti flera hänseenden, isynnerhet a) derigenom att förordningen gifsit bestämmelser, som blott kunna fä laglig kraft genom att an