Aftonbladet – 20 januari 1855, sida 2

en sådan en brandpost (Feuerständer) som begagnas endast vid inträffande eldsvådor, utan äfven inrätta 5 springbrunnar, med massiva bassiner, hvilkas vattenmängd särskilt bestämmes. Härvid är likväl att märka, dels att den ifrågavarande vattenledningsanläggningen utgör ett monopolium för entreprenörerna under den för kontraktet bestämda tid af 25 är, efter hvilkas förlopp staden eger att öfvertaga inrättningen emot ett pris, som efter taxering, jemlikt vissa grunder, derä varder satt; dels att ät entreprenörernes godtfinnande blifvit öfverlemnadt att bestämma priset för tillförseln af vatten till offentliga eller enskilta hus samt för bortskaffande af vatten och orenlighetsflöden från desamma, äfvensom för de bestänkningar af gator m. m., som af enskilda personer utöfver de allmänna gatusköljningarne kunna åstundas, utan annan inskränkning härvid, än att nettovinsten ej fär öfverstiga 15 proc. för året å hela det nedlagda kapitalet; att, ord detta sker, vattenpriset skall nedsättas så, att årliga afkomsten hälles inom nyssnämnde gräns, samt att, i fall nettovinsten för året uppgär till mera än 10 proc., hälften aft det öfverskjutande beloppet bör öfverlemnas till en fond, som blifvit bildad för inrättande af kloak-anläggningar och underbåll deraf; dels ock att, enär vattenledningen skall anses vara utförd i fullständigt skick enligt kontraktet, så snart 192,000 fot, moisvarande ungefär 5!, svenska mil, gator och torg i Berlin blifvit med ledningsrör försedda, det säledes på entreprenörerna beror att förlägga inrättningen företrädesvis, ow ej uteslutande, i sädana stadsdelar, der största inkomst af densamma är att påräkna; hvaraf allt vill synas, som skulle entreprenörerna visserligen hafva, med afseende å betalningen för vattenförbrukning, betingat sig väsentliga förmåner. Och dä, jemte ofvananförda entreprenörerna åliggande skyldigheter och förbindelser, vidare tages i betraktande, hurusom kontraktet lemnar en hvar frihet att af vattenledningen sig begagna eller ej, samt att entreprenörerna äro bundne vid polisföreskrifter af särdeles sträng beskafz fenhet och i många fall beroende af godtycket hos ett särskildt tillförordnadt stadsombud, biträdt af en sakkunnig person, den entreprenörerne sjelfve skola aflöna, så kan man svårligen föreställa sig att redbara och insigtsfulla män kunnat, utan beräkning af säker och betydlig vinst, äfventyra ett dylikt företag. (Forts. följer.)