Aftonbladet – 19 januari 1855, sida 1

Article Image
Afven i denna fråga har bondeståndets raajoritet för andra gången uttalat sin förkastelsedom, men förslaget icke desto mindre: blifvit genom votering i förstärkt konstitutionsutskott hvilande, med biträde af 10 ledamöter af bondeståndet eller med 69 röster mot 10. 14) Samma utskotts förslag till det tillärg vid 46 g RB. O. att, såvida två stånd sådant önska, stånden må vara medgifvet att på ett rum till gemensam öfverläggning rörande allmän vid riksdagen under. handläggning varande fråga sammanträda , likväl utan rättighet att der besluta. : Detta vigtiga och nyttiga förslag, hvarpå vi fästa särdeles uppmärksamhet, har blifvit antaget till hvi!ande af samtlige riksstånden. 15) Samma utskotts. förslag till det tillägg i 35 S Ri F., attcheferna för lifregementets kårer samt för öfriga särskildt för sig beståeride militära kårer eller bataljoner böra anses såsom : innehafvande förtroendeembeten. i Förslaget, som blifvit förkastadt af borgareståndet, har förklarats hvilandae genom omröstning i förstärkt konstitutionsutskott med 40 röster mot 39. I 16) Samma utskotts förslag till förtydligande -af 56 och 81-66 R. F. samt 29 RB. O:, hufvudsakligen åsyftande dels. attutesluta det vid 4815 års riksdag -tillkomnä :sednäre momentet i 56 R. F., hvilket, i afseende på behandlingen af K. M:ts propositioner angående grundlagsändring, ansetts stå i strid med 81.5, dels att. undanrödja den tvetydighet, :somvid-flera föregående riksdagar, iikasom vid den sednaste, föranledt skiljaktiga meningar; huruvida riksstånden, enligt grundlagens. nuvarande lydelse, må vara skyldige att låta. ett af konstitutionsutskottet framställdt grundlagsändringsförslag ovilkorligen hvila att först vid-följande riksdag deröfver beslute, eller om Rikets Ständer må ega rät att ett sådant förslag förkasta redan vid samma riksdag hvarunder det blifvit framstäldt, och, i sådant. fall; huruvid inträffad meningsskiljaktighet .imellan riksståndeny i detta. bänseende bör förfaras. f . Dessa förslag, hvilka i sednare hänseendet antaga den under de sednare 20 årens riksdagar i allmänhet stadgade, ehuru af biskop Hallström, professor Lindgren m.fl. samt presteståndets majoritet bestridda praxis, att ett af konstitutionsutskottet väckt förslag må å första riksdagen kunna förkastas, ej mindre af samtliga riksstånden än genom omröstning i förstärkt konstitutionsutskott, hafva likväl endast-genom votering i-förstärkt utskott förklarats hvilande med 40 röster mot 39; med det tillägg att i 6 mom: af 81 6., der det heter: Blifva åter något stånds tankar i någon eller några delar skiljaktiga från de öfrigas och samma stånd sig icke efter de öfriga fogars; då skola skiljaktigheterna afgöras genom samfälld omröstning i förstärkt konstitutionsutskott, orden: någon eller några delar skola utgå. Härigenom skulle stånden uttryckligen medgifvas rätt att. såsom sina gemensamma: tankar återremittera äfven ett sådant förslag somv är helt och hållet afvikande från det af utskottet framställda — en rättighet som ehuru bestridd, likväl vid fiera tillfällen, äf. ven. med 81 S:ns nu gällande ordalydelse, varit stånden medgifven t. ex.i representationsfrågan. 17) Samma utskotts förslag till sådana ändringar i 109 R. F. och 80 5 RB. O., hvarigenom efter förloppet af riksdagens första fyra månader konungen skulle berättigas, när: omständigheterna anses dertill föranleda och tre riksstånd det begära eller dertill samtycka, att för bestämd tid af högst sex månader uppskjuta riksdagens jortsättning; efter hvilken tids förlopp Rikets Ständer skola sjelfmant åter å riksdagsorten tillstädesvara. På Rikets Ständer ankomme att förordna om nitskott ett eller flera skola under uppskofstiden riksdagsärenden bereda och utarbeta. Motivet för det ifrågavarande förslaget angifves vara det, att under riksdagarne frågor af större omfattning, som blifva föremål för Rikets Ständers handläggning, kunna såväl genom deras särskilda beskaffenhet som ock 1 följd af skiljaktiga åsigter rörande de grunder, från hvilka den kungliga AE ämnet utgått, -komma att hos Rikets Ständer kräfva ickej allenast en långvarigare :handläggning och en större tidsutsträckning än riksmötenas öfriga många göromål medgifva, utån ock den ostörda omsorg hos de med ärendet närmast sysselsatta, som under de vanliga omvexlande riksdagsbestyren icke kan vara att förvänta. Exempelvis anföras förslagen till ny civiloch kriminal-lag. Äfven i rikets ställning till främmande makter kunna inträffa förhållanden, som fordra Rikets Ständers snara sammankallande efter kortare tids förlopp från den dag riksdagsgöromålen äro slutade. För att afhjelpa dessa olägenheter bar utskottet funnit den lämpligaste utvägen vara att här, såsom iEngland--ochflera andra länder; K. M.: må ega rätt att, då trexstånd sådant begära, ajournera riksdagen på högst sex månader, hvarunder det -eller de försden vigtiga frågans . behänhdling tilsatta utskott kunna hinna att utarbeta betänkanden och förslag i ämnet, hvilka derefter skulle före läggas de ånyo sammanträdande ständerna. Förslaget -har blifvit af bondeståndet förkastadt, men förklarats? hvilandeiförstärkt konstitttiönsutskott med42 ja mot 37-tej. Anm. Uti enahanda syftning som ofvan omförmälda förslag bafva vid föregöende riksdagarspropositioner och motioner blifvit afgifna angående rikets ständers sammankallande till urtima riksmöten, det. inga andra än vissa bestämda frågor af större omfattning skulle förekomma till öfverläggning . och afgörande. Ett sådant förslag var vid1840 och 1844 ärens riksdagar ganska lifigt understödt af det liberala reformpartiet, ehuru Aftonbladet för sin del hade åtskilliga betänkligheter vid särskilda riksdagar, der R. St. granskningsoch bevillningsrätt skulle vara på sittsätt suspenderad. En ganska väsentlig förbättring af nyssnämnde förslag utgör det ofvan refererade, angående en tids uppskof med riksdagens upplösning sedan denna granskningsoch bevillnipgsrätt. ms m. vore utöfvad, för att: derefter slutligen handlägga något ärende af större vigt och omfattning....Detta skulle efter vår föreställning medföra gauska mycken nytta. De-representavter, som åt ärendet lemnat den första handläggningen och som haft tillfälle att inbemta hufvudgrunderna för ett afgifvet förslag. finge derigenam

19 januari 1855, sida 1

Thumbnail