Aftonbladet – 19 januari 1855, sida 1

någon skulle hafva beklädt domareembetet. Förbehållet härom föreslogs af borgareståndet och biträddes sedan jemväl af utskottet. Vidare tillades af både adeln och borgareståndet att konungen skulle, likasom i högsta domstolen, ega tvenne röster uti de mål han i regeringsrätten öfvervore. I Vid den efter tvenne återremisser företagna voteringen i förstärkt konstitutionsutskott förkastades förslaget af 30 röster mot 49, hvarefter 43 biföllo detsamma, sådant det ofvan ärrefereradt, emot 36, som önskade det af borgareständet begärda tillägg, att regeringsrättens ledamöter, likasom högsta domstolens; skulle vara underkastade omröstning i den s. k. opinionsnämnden, enl. 103 g R.F. i 4sm. Ehuru det ofvan refererade förslaget i följd af anmärkningar inom rikstständen och konstitutions-utskottets deraf föranledda förnyade granskning, nu är mera antagligt än i det skick det först framkom från utskottet och då vi under riksdagen anställde en ganska allvarsam kritik deraf, kunna vi-likyväl icke för vär del. anse, den föreslagna reformen nyttig och nödig. Förslaget går egentligen ut på att bilda ett nytt embetsverk och att försäkra dess orubblighet och privilegium genom att omgärda det med grundlags helgd. Det är säledes ett nytt byräkratiskt element, hvarmed: mar vill förstärka vår redan alltförsmycket byråkratiska statsförfattning. Sannt är att n. v. konseljen är mer än skäligt öfverhopad af göromäl, som ingalunda tillhöra de egentliga regeringsbestyren, utan röra tillämpningen af lagar och författningar i tvister enskilda emellan, hvilka äro af en blandad administrativ och judiciel beskaffenhet ; mest likväl af sednare slaget. Följderna af. dessa öfverhopande -göromäl-äro dock, om man ser saken sädan den verkligen förhåller sig, mindre betungande för regeringsledamöterna sjelfva, än för de parter som draga sina ifrägavarande;tvister under regeringens pröfning: Det är nemligen bekant, att de festa 8. k. besvärsmål, som icke röra tillsättandet af tjenster :e. n. d. sällan föredragas i den egentliga konseljen, d. v.s. inför H. M. Konungen, utan, som man säger, läggas på högs-till dess H: M. reser till inrikes orter eller till konungariket Norge, då de af vederbörande expeditionschefer föredragas inför den tillförordnäde regeringen, som då kan: hitta på att under loppet af några månader afgöra 11 till 1200 dylika frågor; hvaraf resultatet med-högst få undantag blir att kollegiernas beslut fastställas;-sedan parterna fätt vänta äratal på afgörande. Att ett så beskaffadt missförhällande bör afhjelpas bestrides väl icke af nägon; frågan är således endast om sättet. I detta hänseenderframställde H;: M.Konungen vid den första riksdagen af sin regering ett förslag om förstärkning af ledamöternas antal:i hög ta domstolen; så att åtminstone de vigtigaste besvärsmålen, hvilka för närvarande; ganska oegentligt, afgöras: administrativ--väg; skulle kunna-till-högsta domstolens behandling öfverflyttas:. . Detta. förslag, som egentligen fordrade endast den:ändringigrundlagen att antalet ledamöter i högsta: domstolen icke skulle der till siffran bestämmas;--lyckades likväl ej,-ehuru af konstitutionssutskottet. tillstyrkt; att-tillvinna, sig 11848 ärs ständers bifall, hvilket i vär tanka var desto ) imer beklagligt, som en tillökning af högsta domstolens ledamöter och arbetets fördelning inom dessa på tvenne divisioner, synes blifva med hvar dag allt mer och mer af en trängande nödvändighet påkalladt, såvida icke de nuvarande redan öfverdrifvet stora balanserna derstädes skola växa: med Javinens styrka. ji Vidsslikt förhållande synas sådana ändringar i 17, 22 och 24 6 R.F., som äsyfta att afbjelpa dessa stora ;olägenheter. och som tillika kunde befria regeringen från d.n del af besvärsmåälen, som egentligen äro af juridisk beskaffenhet, vara af vida större angelägenhet joch vigt och för staten medförande betydligt lägre tillökning i. anslag, än inrättande af en bredvid den eigentliga regeringen fristående administrativ myndighet, hyilken ännu; mer än för närvarande skulle komI ma att härdna de redan allt för mycket sträfva och längsamma kollegiala. formerna samt i följd deraf befästa motståndet hos embetsmannaintresset mot ordnandet af ändamälsenligt sammansatta kommunalstyrelser eller länsnämnder, ät hvilka eljest säkert, utan ringaste våda för ömsesidiga rättigheters bevarande, en stor del ärenden, som nu dragas under konungens pröfning, skulle kunna till slutligt afgörande öfverlemnas, För öfrigt torde det icke vara ur vägen anmärka, hurusom det antal af endast omkr. 7 till 800 mäl årligen, som i följd af den ifrägasatta öfverflyttningen skulle komma att hänvisas till reger-ingsrätten, synes vara ett allt för -inskränkt antal att ät ett särskildt embetsverk gifva tillräcklig sysselsättning, hvaremot och sålänge dessa, ärenden tillhöra regeringen, de tre konsultativa statsråden; som väl böra företrädesvis vara rutinerade civila embetsmän, lämpligen kunde bilda en särskild afdelning af statsrådet, inför hvilken, med adjunktion af vederbörande departementsehef, de ifrågavarande ärendena kunde föredragas och, der de icke änmälas inför, koriungen, under hans sekret expedieras, likasom högsta: domstolens. utslag och domar. . På -dessa skäl, hvilka lätt skulle kunna än vidare! utvecklas. och ökas med ätskilliga formela anmärkningar met de gjorda grundlagsändringsförslagen, förutse vi: deras fall vid: blifvande riksdag. 8): Konstitutionsutskottets förslag till den ändring2i286R. F:, satt: Konungen; skulle ega utnämna äfven bekännare af sännan troslära än densrena evangeliska tll lärarebeställningar och öfriga tjenster! wid inrättningar för slöjd eller skön konst äfvensomrtill läkarebefatiningar. Detta förslag, som blifvit förkastadt af-bondeståndet;har förklarats-Kvilandegenom: omröstning i förstärkt könstitutionsutskott; med 57 ja mot 22 nej. 9) Samma utskotts förslag till den ändring i 5S2.6-R. F. och, 24 R..O., att bondeståndet må sjelf tillsätta sit sekreteråre. Detta förslag, hvilket hvilade från 1848 års riksdag, blef vid riksdagen 1851 af alla fyra riksståndeti gödkindt, men? kom, i följd af K. M:ts derå vägråde sanktion, att då förfalla. Det väektes ånyo vid itnevatande riksdag af en riksdagsrhan inom böndeståndet (Gustaf Hultman), tillstyrktes af konstitationsutskottet och bifölls af prerte5, borgareöch bondestånden, men förkästades hos adeln, i snledining hvaraf votering derom måste anställas i förstärkt konstitutionsutskoft; då det förklarades hvilände, likväl endast med pluralitet af Pröst, eler A0 möt 39.0 10) Samma utskotts förelag till den ändring af 11 och 15 SSR. Ol, ätt derifrån må uteslutås dels förbud för donihafvande af frälsestånd, att Vara valförrättare vid bondeståndets riksdagsmannaval, dels stadgandet i 115 2 mom., angående underrättelse till hofrättörna om tiden för riksdagars början. Godkändtaf samtlige riksstånden. 11) Samma utskotts förslag till den ändring i 396R. O., att den främsta ledambtens aj ridderskapet och adeln sjelfskrifvenhet till ordförandeplatsen i utskott och andra rikets ständers delegätioner må upphöra samt dessa befattningar utses genom val inom utskottet eller delegationen. Detta förslag, som i sistlidne Februari månad förkastades af adeln och presteståndet, har ånyo förklarats hvilande genom omröstning i förstärkt konstitutionsutskott med 42 ja mot