Aftonbladet – 18 januari 1855, sida 1

STOCKHOLM, den 18 Jan. terblick på riksdagen. I De konstitutiva frågorna ). Andra artikeln. Utom det i vår förra artikel upptagna förslag) till förändring i 11 och 14 6 regeringåformen, angående städernas representationårätt och inrymmande i borgareståndet af för närvarande orepresenterade invånare i städerna, hafva till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag följande grundlagsändringsförslag förklarats hvilande, nemligen: 1. OK. M:ts proposition angående upphörande af tryckfrihetsförordningens egenskap af grundlag !samt antagande i stället af följande förändrade redaktion af 86 R. F. Med tryckfrihet förstås hvarje svensk mans rättighet att, utan någon på förhand af offentlig myndighet anställd granskning, eller annat i förväg lagdt, af tryckfrihetslagen ej föreskrifvet hinder, utgifva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innebåll, och att icke i annat fall kunna derför straffas, än om en i stadgad ordning utsedd jury eller nämnd pröfvat innehållet vara stridande emot nämnde lag, gifven att bevara allmänt lugn, att återhålla allmän upplysning. Hana och protokoll, i hvad mål som helst, nm. — nom trycket kunna utgifvas, med de unda,tag samma lag bestämPmeT.N I sammanhang hvarmed åtskilliga ändringar skulle ega rum uti 53, 87 och 88 R. F. samt 33 riksdagsordningen. Anm. Dennafråga har redan under riksdagen utgjort ett vigtigt föremål för den offentliga granskningen och kommer troligen att före och vid nästa riksdag blifva ett ännu lifligare stridsämne. Vi anse oss fördenskull i denna uppsats böra inskränka oss att i korthet angifva den kongl. propositionens resultater, utom det ati den nuvarande tryckfrihetsförordningen upphör att hafva grundlagz egenskap, nemligen 1:0) att sjelfva tryckfriheten icke ens skall såsom i nuvarande inledning till tryckfrihetsförordningen uttryckligen försäkras svenska folket; 2:0) att, om den föreslagna förordningen antages, det i nuvarande 86 R.F. stadgade absoluta förbudet mot hvarje i förväg lagdt hinder för utgifvande af tryckta skrifter skulle kunna efter omständigheterna modifieras genom undantag i en såsom civillag vid en riksdag stiftad eller ändrad s. k. tryckfrihetslag, eller emellan riksdagarne utgifven förklaring af sådan lag; 3:0) att sammansättningen af den jury, som skulle .ega pröfva tryckta skrifters brottslighet, icke ens behöfde vara genom lag bestämd, utan kunde möjligen ordnas och anbefallas endast genom ett i stadgad ordning tillkommet kongl. reskript, och slutligeti, 4:0) att den rättighet, som nu är enhvar medgifven, att ovilkorligen genom trycket kunna utgifva alla handlingar och protokoll i hvad mån som helst, de protoköll undantagna som uti statsrådet och hos könungen i ministeriela ärenden och kommandomål föras,, framdeles skulle kunna inskränkas genom hur många undantag som helst, bestämda medelst antingen civillag eller förklaring af denna. Troligen hafva vi icke af nöden att närmare påpeka alla de vådor för tryckfriheten, som skulle kunna uppkomma genom antagandet af sådana förändringar, och isynnerhet af Se A. B. n:o 9.