Aftonbladet – 15 januari 1855, sida 3

U UNHUCE UV IUSSvt MU, USE 0 sn dana derutöfver (hvilka belopp genom afgiften till handeisoch sjöfartsfonden samt tolagsumgälderna nära fördubblas); och det der naturligt att den svenska handelsflottan under sådana förhållanden och så länge de för far tygs utrustning erforderlige effekter och förnödenheter ännu äro belagde med tullafgifter, som norrmännen icke få vidkännas, skall endast med svårighet kunna uthärda konkurrensen af dessa, äfven om förhållandena i öfrigt voro 1 nautiskt hänseende lika ordnade. Men detta är icke heller fallet. Den 8. k, landtmannaseglationen har alltid i Norge åtnjutit större friheter än i Sverge, hvarest man först år 1832 tillåtit landtmän att idka fraktfart på hvad ort-som helst inom riket, samt att till! Danmark; Norge och Finland få utföra rvenska, äfvensom derifrån afhemta dessåfländers egna, till införsel lofgifna produkter. Ännu år 1847 utfärdade kongl. generaltullstyrelsen, på nådig befallning, ett cirkulär om ansvar för de landtmän, som med sina fartyg gingo längre till sjös, än 1832 års förordning meägaf, och det var först genom kgl. ene den 2 Ma 1852, som denna geglation e vi så att den hädanefter endast är sävida frigifvexily Alt Ad dgade föreskrifunderkastad de i allmänhet stadgade förestr i ?skeppsbefälhafvares behörigÅter i afseende pa SKepp indre af. het att föra fartyg till mer eller mindre ä ä 38 vdsdelar. Härtill komlägsna länder och ve. : nom mer ännu att norrmänn eP icke blott, ge : LR k tillgång på dugsina stora fiskerier, hafy I! hela året liga sjömän samt genom tera ät tillfälle om öppna hamnar på vestki ? N e så inrätatt dem ;begagna, utan äfven . ? åtnöja sig med tat sin seglation, att de kunna 2N90J Cnst i lägre frakter och dock hafva s bara förstbehållning än svenskarne. De ade af nu nämnde omständigheterna äro beroe id måst turförhållanden, som till en del allt. a blifva dem förbehållna, som för när VarZnde äro i besittning deraf. Vi hafva icke heller mycket att i dessa afseenden afundas nörrmännen, ty äfven Sverges vestra kust er Jur der åtskilliga nästan hela året öppna hamn ar, ; och vi hafva ett raskt och dugligt sjöfol Ks som äfven till antal är fullt tillräckligt att bu manna en så stor handelsflotta som vi kunn, använda. Men en brist som vi verkligen måste vidkännas, och hvilken det dock beror af oss. sjelfva att afbjelpa, är den uti förnuftig omtänksamhet i sjelfva sättet att begagna de resurser vi äga så i fartyg som folk, i hvilket våra redåre och skeppsförare stå långt efter de norska. Då nemligen dessa till ringa pris köpa halfslitna svenska eller finska skepp, tackla dem lättare, föröka lastrummet, om äf.ven på bekostnad af sjöfolkets beqvämlighet, och gifva detta sin aflöning pr resa, nedlägga de svenska rederierna stora: kapitaler i gina vackra, nybyggda och till en stor del kopparförhydda skepp; de gifva dem i allmänhet en svårare tackling, hvarigenora en större bem-nning erfordras; man sörjer rätt väl för skepparens och sjöfolkets utrymme, utan att ens göra sig särdeles möda med bestufningen af lasten i det rum man åtdenna anslagit — en omständighet, som likväl är af en stor vigt och på hvilken derföre norrmännen använda den yttersta omsorg; och slutligen aflönar man sitt folk pr månad, hvarigenom detsamma na turligtvis icke kan hafva samma eggelse till ansträngd verksamhet, som de, hvilka veta, att de påskynda och föröka sin egen vinst, i samma mån de kunna fortskynda seglingen jemte afock pålastning. Hvaraf kommer det sig att en korporation, som inom sig räknar så många upplysta och fosterländskt sinnade medborgare, som vår köpmanskår, icke gör något försök att åstadkomma en rättelse 1 nyssnämnde omständigheter, som kanske mer än alla tullumgälder etc. bidragit att gifva den norska handelsflottan en så stor öfvervigt öfver den svenska i de oss angränsande farvatten? Det borde väl icke vara omöjligt, att bilda en öfverenskommelse emellan några större rederibolag i hufvudstaden eller Göteborg att, likasom norrmännen, använda sådana äldre fartyg, som icke med fördel kunna användas , till andra färder, att frakta trävaror, att på dem använda ett mindre svårt tacklage, att förhyra besättningarne för resa, i stället för pr månad, 0. 8. v: Åtminstone förekommer det oss, som borde en förändring i sistnämnde hänseende, hvars nödvändighet och nytta både för redare och besättning synas vara så påtagliga, icke böra möta några oöfvervinnerliga svårigheter, om några af våra infiytelseegande börsherrar toge sig saken an1 Vi se icke att : man kan vinna hvarken någon större ära eller någon högre tillfredsställelse, än den, att hafva gagnat sitt fädernesland och deråt återeröfrat en nationalvinst, som nu, i millioner strömmar i fremmande bänder. å Men vi återgå till vårt egentliga ämne, som . var att visa, på hvad grund vi ansett oss böra ifrågasätta lämpligheten af den oinskränkta : seglationsfrihet på våra hamnar, som genom 1825 och följande årens författningar blef norrmännen upplåten. Vi tillägga i sådant afseende, att, huru naturligt och nyttigt det: än ör att af tvenne politiskt förenade nationer den ena för sina fartyg åtnjuter lika frioch rättigheter i det andra rikets hamnar, ! som denna erhåller i det andra riket, så synes : det likväl icke deraf vara en nödvändig slut-följd, att de äfven böra hos hvarandra åt. ; njuta full jemlikhet för sina skepp med de inhemska rederierna; detta måste tvärtom efter vår tanka bero på de förhållanden, under hvilka de båda hationerna i sådant hänseende hafva att VPcka; och då, såsom vi nu hoppas hafva ådagalagt, dessa förhållanden varit i det ena riket så (jemförelsevis) ogynnsamma för den inhemska sjöfartens utveckling, att en täflan i detta fall med den andra nationen icke var möjlig utan gifven förlust, kunna vi icke neka, att vi tro, det en sund statskonst fordrat ett uppskof i beviljandet åt norrmännen af fullkomligt. lika rättigheter i svenska hamnar med våra egna sjöfarande — och naturligtvis äfven i anspråken på enahanda, i sjelfva verhet temligen värdelösa förmåner för svenska skepp i norska hamnar — fill dess de talrika Toch betydande hinder för möjligheten att med AH PR RK AN PN I f ff jet EP mo —— LL 0 er OR lp