Aftonbladet – 15 januari 1855, sida 1

ära? SOA Pe 0 KVA VILAR, å 4 te AILUUKAE införes ingen annons och för större stilar beräknas OR RR positionens sida och adopterat hennes förslag i en eller annan mån modifierade så, att det skulle smaka konservatismen litet bättre och så, att man för dem som ingenting visste om det föregående, möjligen skulle kunna skryta med att samma förslag upprunnit i konservatismens eget hufvud, — en mening, hvilken tyckes tillhöra Svenska Tidningen, f.Tmodligen i anseende till obekantskapen med oppositionens åtgöranden och verksamhet före den tid samma tidning åtog sig att föra konservatismens talan och söka leda denna på förnuftigare tankar. Sannt är visserligen — och det bör icke förgätas — att den gamla oppositionen framställt åtskilliga yrkanden och önskningar, hvilka befinnas -ouppfyllda och följaktligen ännu räknas bland utopier; men historien skulle alltför mycket bedraga, om icke äfven dessa ideer hade en framtid, såvida de nemligen grunda sig på rättvisa och alltmer och mer framstående behof inom samhället. Bland dessa står frågan om representationsförändringen i främsta rummet; och man harju funnit, att äfven konservatismen, såväl den som representeras af hr von Hartmansdorff, hvilken lärer vara den säktav, som den oäkta, hvilken erkänner Svenska Tidningen såsom fader, numera, åtminstone i ord, erkänner behofvet af en sådan förändring. Begge dessa slag af konservatism säga sig ju vilja bafva bort adelns sjelfskrifvenhet, och ehurude älska bilehålla ståndsideen, likväl få stånden organiserade på ett helt.annat sätt än för närvarande, Detta är ju redan något — ja icke så ringa. När oppositionen började i denna fråga, ville man icke höra talas om något annatän fortfarande sjelfskrifvenhet och fyrkammarsystem. Ja! sjelfva konungamakten har varit långt ifrån likgiltig för .den gamla oppositionens yrkanden i detta hänseende. Troligen har Svenska Tidningen icke förgätit, att K. M:t fyra år efter -sitt anträde till: regeringen framlade ett förslag till svenska mnationalrepresentationens ombildning, uti motiverna till hvilket förslag K. M:t förde ett temligen oppositionelt språk emot den nuvarande representativa sammansättningen, och deri K. M:t uppmanade Rikets Ständer, med den varma känsla för ett älskadt fosterlands väl och den beredvillighet till uppoffringar för hvarje stort mål, som städse utmärkt svenska folket, att eftergifva den representationsrätt, som af stånden nu utöfvas,, samt antaga en i enlighet med tidens och sambhällsutvecklingens : fordringar föreslagen vallag, byggd på den grundsats, att representanterna skola af folket utses medelst samfälda val. Detta förslag biträddes, utom af.H. M. Konungen, af icke mindre än fem -blandikonungens:: ännu varande -rådgifvare, nemligen d. exc. grefve Sparre och friherre Stjerneld samt statsråden Fåkreus, Wallensteen och Gripenstedt. Vår värda kollega torde således benöget finna, att äfven andra än oppositionsmän försvarat samma princip som grefve-Anckarsvärd samt varit nog djerfva ätt anse de samfälda valen ) hvarken vådliga eller orättvisa. Att detta kungliga representationsförslag föll, lärer väl ej heller kunna skrifvas på grefve Anekarsvärds eller hans vänners räkning, då deremot både han och hr Richert uppträdde såsom försvarare af den kungliga propositionen och. således den tiden rubricerades såsom äkta rojalister; hvaremot den dåvarande konservativa oppositionen ansträngde alla: sina bemödanden att tillintetgöraförslaget, hvilket också lyckades desto lättare, som förslagets egna: upphofsmän lemnade detsamma åt. sitt öde och sannolikt med: stor fröjd förnummo dess nederlag; hvarefter det icke må förtänkas: hvarken grefve Anckarsvärd eller någon annan, som hyllade hans åsigter, att de ånyo uppträdt i oppositionen. Det-är eljest för jemförelsen mellan ställningar och: förhåhållanden förr och nu-ganska bemärkningsvärdt, med hvilket förakt den devuerade pressen nu talar om de Richertska teorierna och drömbilderna från 1840. De vilja kanske -låtsa. glömma både: den andel den dåvårande -representanten-af framtiden bade i flera af dessa s.k. drömbilder och den fasta skepnad, som sedermera 1844 års regime skyndade att i flera hänseenden gifva deråt, om man än från detta håll sedermerat ångra sig. De veta dåkanske. icke att, vid gryningen af den nuvarande styrelsen, det mer än sannolikt berott på hr Richert sjelf att ställas i spetsen för den nya sakernas ordning och att, såsom justitieminister, bilda det kabinett han önskade, hvaraf lärer kunna slutas, att dessa teorier då hade vunnit mycket insteg hos den: höga. person som besteg tronen och som redan både -ge) I parentes bör erinras att, oss veterligen; hvarken grefve A. eller hr Richert försvarat hvad man rätteligen kallar allmänna val. 1840års förslag gick i detta hänseende ieke ens så långt ner i afseende påvyalrätten, som det kupgliga förslaget. Ännu mindre grefve Anckarsvärds och hr Richerts år 1830:utgifna förslag. Det vore således väl. om, när man en annan gång yttrar sig fördömande öfver ensak eller ett förslag, man gjorde sig den mödan att reda uppå, hvad förslaget innehäller och hvarföre det kan vara-förkastligt. qvar här; Kom, vi-rymma bort ifrån honom ES Vr Al : RES BS ORG 0 I ROR QR LR